Read Den Heliga Skrift Ordspråksboken 23 Bible Online

Ordspråksboken 23 - Den Heliga Skrift bible

Ordspråksboken 23

¹När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,

²och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.

³Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.

⁴Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.

⁵Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.

⁶Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;

⁷ty han förfar efter sina själviska beräkningar. »Ät och drick» kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.

⁸Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.

⁹Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.

¹⁰Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.

¹¹Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.

¹²Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.

¹³Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;

¹⁴ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket.

¹⁵Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;

¹⁶ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.

¹⁷Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.

¹⁸Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.

¹⁹Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.

²⁰Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.

²¹Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.

²²Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.

²³Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.

²⁴Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.

²⁵Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.

²⁶Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.

²⁷Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.

²⁸Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.

²⁹Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?

³⁰Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.

³¹Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.

³²På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.

³³Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.

³⁴Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:

³⁵»De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?»