Read Den Heliga Skrift Ordspråksboken 8 Bible Online

Ordspråksboken 8 - Den Heliga Skrift bible

Ordspråksboken 8

¹Hör, visheten ropar, och förståndet höjer sin röst.

²Uppe på höjderna står hon, vid vägen, där stigarna mötas.

³Invid portarna, vid ingången till staden där man träder in genom dörrarna, höjer hon sitt rop:

⁴Till eder, I man, vill jag ropa, och min röst skall utgå till människors barn.

⁵Lären klokhet, I fåkunnige, och I dårar, lären förstånd.

⁶Hören, ty om höga ting vill jag tala, och mina läppar skola upplåta sig till att säga vad rätt är.

⁷Ja, sanning skall min mun tala, en styggelse för mina läppar är ogudaktighet.

⁸Rättfärdiga äro alla min muns ord; i dem finnes intet falskt eller vrångt.

⁹De äro alla sanna för den förståndige och rätta för dem som hava funnit kunskap.

¹⁰Så tagen emot min tuktan hellre än silver, och kunskap hellre än utvalt guld.

¹¹Ty visheten är bättre än pärlor; allt vad härligt som finnes går ej upp emot henne.

¹²Jag, visheten, är förtrogen med klokheten, och jag råder över eftertänksam insikt.

¹³Att frukta HERREN är att hata det onda; ja, högfärd, högmod, en ond vandel och en ränkfull mun, det hatar jag.

¹⁴Hos mig finnes råd och utväg; jag är förstånd, hos mig är makt.

¹⁵Genom mig regera konungarna och stadga furstarna vad rätt är.

¹⁶Genom mig härska härskarna och hövdingarna, ja, alla domare på jorden.

¹⁷Jag älskar dem som älska mig, och de som söka mig, de finna mig.

¹⁸Rikedom och ära vinnas hos mig, ädla skatter och rättfärdighet.

¹⁹Min frukt är bättre än guld, ja, finaste guld och den vinning jag skänker bättre än utvalt silver.

²⁰På rättfärdighetens väg går jag fram, mitt på det rättas stigar,

²¹till att giva dem som älska mig en rik arvedel och till att fylla deras förrådshus.

²²HERREN skapade mig såsom sitt förstlingsverk, i urminnes tid, innan han gjorde något annat.

²³Från evighet är jag insatt, från begynnelsen, ända ifrån jordens urtidsdagar.

²⁴Innan djupen voro till, blev jag född, innan källor ännu funnos, fyllda med vatten

²⁵Förrän bergens grund var lagd, förrän höjderna funnos, blev jag född,

²⁶när han ännu icke hade skapat land och mark, ej ens det första av jordkretsens stoft.

²⁷När han beredde himmelen, var jag tillstädes, när han spände ett valv över djupet,

²⁸när han fäste skyarna i höjden, när djupets källor bröto fram med makt,

²⁹när han satte för havet dess gräns, så att vattnet icke skulle överträda hans befallning, när han fastställde jordens grundvalar --

³⁰då fostrades jag såsom ett barn hos honom, då hade jag dag efter dag min lust och min lek inför hans ansikte beständigt;

³¹jag hade min lek på hans jordkrets och min lust bland människors barn.

³²Så hören mig nu, I barn, ty saliga äro de som hålla mina vägar.

³³Hören tuktan, så att I bliven visa, ja, låten henne icke fara.

³⁴Säll är den människa som hör mig, så att hon vakar vid mina dörrar dag efter dag håller vakt vid dörrposterna i mina portar.

³⁵Ty den som finner mig, han finner livet och undfår nåd från HERREN.

³⁶Men den som går miste om mig han skadar sig själv; alla de som hata mig, de älska döden.