Read Svenska 1917 2 Samuelsboken 22 Bible Online

2 Samuelsboken 22 - Svenska 1917 bible

2 Samuelsboken 22

¹Och David talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och från Sauls hand.Ps. 18,1 f.

²Han sade: HERRE, du mitt bergfäste, min borg och min räddare,5 Mos. 32,4

³Gud, du min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn och min tillflykt, min frälsare, du som frälsar mig från våldet!Ps. 3,

⁴HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.Ps. 146,

⁵Ty dödens bränningar omvärvde mig, fördärvets strömmar förskräckte mig,Ps. 55,

⁶dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig.Ps. 116,

⁷Men jag åkallade HERREN i min nöd, ja, jag gick med min åkallan till min Gud. Och han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop kom till hans öron.Ps. 3,5. Jon. 2,3 f.

⁸Då skalv jorden och bävade, himmelens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.Ps. 68,

⁹Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun, eldsglöd ljungade från honom.

¹⁰Och han sänkte himmelen och for ned och töcken var under hans fötter.

¹¹Han for på keruben och flög, han sågs komma på vindens vingarPS. 99,

¹²Och han gjorde mörker till en hydda som omslöt honom: vattenhopar, tjocka moln.Ps. 97,2. Jes. 45,15. 50,3

¹³Ur glansen framför honom ljungade eldsglöd.

¹⁴HERREN dundrade från himmelen den Högste lät höra sin röst.Ps. 29,

¹⁵Han sköt pilar och förskingrade dem, ljungeld och förvirrade dem.1 Sam. 7,

¹⁶Havets bäddar kommo i dagen, jordens grundvalar blottades, för HERRENS näpst, för hans vredes stormvind.

¹⁷Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.Ps. 32,6. 69,2 f. 144,

¹⁸Han räddade mig från min starke fiende, från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.1 Sam. 23,1 f.

¹⁹De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.

²⁰Han förde mig ut på rymlig plats han räddade mig, ty han hade behag till mig.

²¹HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.Job 22,

²²Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;

²³nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och från hans stadgar vek jag icke av.

²⁴Så var jag ostrafflig för honom och tog mig till vara för missgärning.

²⁵Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter min renhet inför hans ögon.1 Sam. 26,23 f.

²⁶Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig hjälte bevisar du dig ostrafflig.

²⁷Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.

²⁸och du frälsar ett betryckt folk, men dina ögon äro emot de stolta, till att ödmjuka dem.Dan. 4,34. Luk. 1,51 f.

²⁹Ja, du, HERRE, är min lampa; ty HERREN gör mitt mörker ljust.Ps. 112,

³⁰Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, med min Gud stormar jag murar.Ps. 60,

³¹Guds väg är ostrafflig, HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.Ps. 12,

³²Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa förutom vår Gud?5 Mos. 4,35. 32,39. 1 Sam. 2,2. Jes. 43,11. 44,6,

³³Gud, du som var mitt starka värn och ledde den ostrafflige på hans väg,

³⁴du som gjorde hans fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,Hab. 3,

³⁵du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!Ps. 144,

³⁶Du gav mig din frälsnings sköld och din bönhörelse gjorde mig stor,

³⁷du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.Ps. 17,

³⁸Jag förföljde mina fiender och förgjorde dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.

³⁹Ja, jag gjorde ände på dem och slog dem, så att de icke mer reste sig; de föllo under mina fötter.

⁴⁰Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.

⁴¹Mina fiender drev du på flykten för mig, dem som hatade mig förgjorde jag.

⁴²De sågo sig omkring, men det fanns ingen som frälste; efter HERREN, men han svarade dem icke.Joh. 9,

⁴³Och jag stötte dem sönder till stoft på jorden, jag krossade och förtrampade dem såsom orenlighet på gatan.

⁴⁴Du räddade mig ur mitt folks strider, du bevarade mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.

⁴⁵Främlingar visade mig underdånighet; vid blotta ryktet hörsammade de mig.

⁴⁶Ja, främlingarnas mod vissnade bort; de omgjordade sig och övergåvo sina borgar.

⁴⁷HERREN lever! Lovad vare min klippa, upphöjd vare Gud, min frälsnings klippa!

⁴⁸Gud, som har givit mig hämnd och lagt folken under mig;

⁴⁹du som har fört mig ut från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!

⁵⁰Fördenskull vill jag tacka dig, HERRE, bland hedningarna, och lovsjunga ditt namn.Rom. 15,

⁵¹Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.2 Sam. 7,8 f.