Read Svenska 1917 Psaltaren 74 Bible Online

Psaltaren 74 - Svenska 1917 bible

Psaltaren 74

¹En sång av Asaf. Varför, o Gud, har du så alldeles förkastat oss, varför ryker din vredes eld mot fåren i din hjord?

²Tänk på din menighet, som du i fordom tid förvärvade, som du förlossade, till att bliva din arvedels stam; tänk på Sions berg, där du har din boning.

³Vänd dina steg till den plats där evig förödelse råder; allt har ju fienden fördärvat i helgedomen.

⁴Dina ovänner hava skränat inne i ditt församlingshus, de hava satt upp sina tecken såsom rätta tecken.

⁵Det var en syn, såsom när man höjer yxor mot en tjock skog.

⁶Och alla dess snidverk hava de nu krossat med yxa och bila.

⁷De hava satt eld på din helgedom och oskärat ända till grunden ditt namns boning.

⁸De hava sagt i sina hjärtan: »Vi vilja alldeles kuva dem.» Alla Guds församlingshus hava de bränt upp här i landet.

⁹Våra tecken se vi icke; ingen profet finnes mer, och hos oss är ingen som vet för huru länge.

¹⁰Huru länge, och Gud, skall ovännen få smäda och fienden oavlåtligen få förakta ditt namn?

¹¹Varför håller du tillbaka din hand, din högra hand? Drag den fram ur din barm och förgör dem.

¹²Gud, du är ju min konung av ålder, du är den som skaffar frälsning på jorden.

¹³Det var du som delade havet genom din makt; du krossade drakarnas huvuden mot vattnet.

¹⁴Det var du som bräckte Leviatans huvuden och gav honom till mat åt öknens skaror.

¹⁵Det var du som lät källa och bäck bryta fram; du lät ock starka strömmar uttorka.

¹⁶Din är dagen, din är ock natten, du har berett ljuset och solen.

¹⁷Det är du som har fastställt alla jordens gränser; sommar och vinter äro skapade av dig.

¹⁸Så tänk nu på huru fienden smädar HERREN, och huru ett dåraktigt folk föraktar ditt namn.

¹⁹Lämna ej ut åt vilddjuren din turturduvas själ; förgät icke för alltid dina betrycktas liv.

²⁰Tänk på förbundet; ty i landets smygvrår finnes fullt upp av våldsnästen.

²¹Låt icke den förtryckte vika tillbaka med blygd, låt den betryckte och den fattige lova ditt namn.

²²Stå upp, o Gud; utför din sak. Betänk huru du varder smädad hela dagen av dåren.

²³Glöm icke bort dina ovänners rop, dina motståndares larm, som alltjämt höjes.