Read Svenska 1917 Psaltaren 89 Bible Online

Psaltaren 89 - Svenska 1917 bible

Psaltaren 89

²Jag vill sjunga om HERRENS nådegärningar evinnerligen; jag vill låta min mun förkunna din trofasthet, från släkte till släkte.

³Ja, jag säger: För evig tid skall nåd byggas upp; i himmelen, där befäster du din trofasthet.

⁴»Jag har slutit ett förbund med min utvalde, med ed har jag lovat min tjänare David:

⁵'Jag skall befästa din säd för evig tid och bygga din tron från släkte till släkte.'» Sela.

⁶Av himlarna prisas dina under, o HERRE, och i de heligas församling din trofasthet.

⁷Ty vilken i skyn kan liknas vid HERREN, vilken bland Guds söner kan aktas lik HERREN?

⁸Ja, Gud är mycket förskräcklig i de heligas råd och fruktansvärd utöver alla som äro omkring honom.

⁹HERRE, härskarornas Gud, vem är dig lik? Stark är HERREN; och din trofasthet är runt omkring dig.

¹⁰Du är den som råder över havets uppror; när dess böljor resa sig, stillar du dem.

¹¹Du krossade Rahab, så att han låg lik en slagen; med din mäktiga arm förströdde du dina fiender.

¹²Din är himmelen, din är ock jorden; du har grundat jordens krets med allt vad därpå är.

¹³Norr och söder, dem har du skapat; Tabor och Hermon jubla i ditt namn.

¹⁴Du har en arm med hjältekraft, mäktig är din hand, hög är din högra hand.

¹⁵Rättfärdighet och rätt äro din trons fäste, nåd och sanning stå inför ditt ansikte.

¹⁶Saligt är det folk som vet vad jubel är, de som vandra, o HERRE, i ditt ansiktes ljus.

¹⁷I ditt namn fröjda de sig alltid, och genom din rättfärdighet upphöjas de.

¹⁸Ty du är deras starkhet och prydnad, och genom din nåd upphöjer du vårt horn.

¹⁹Ty han som är vår sköld tillhör HERREN, vår konung tillhör Israels Helige.

²⁰På den tiden talade du i en syn till dina fromma och sade: »Jag har lagt hjälp i en hjältes hans, jag har upphöjt en yngling ur folket.

²¹Jag har funnit min tjänare David och smort honom med min helig olja.

²²Min hand skall stadigt vara med honom, och min arm skall styrka honom.

²³Ingen fiende skall oförtänkt komma över honom, och ingen orättfärdig skall förtrycka honom;

²⁴nej, jag skall krossa hans ovänner framför honom, och jag skall hemsöka dem som hata honom.

²⁵Min trofasthet och min nåd skola vara med honom, och i mitt namn skall hans horn varda upphöjt.

²⁶Jag skall lägga havet under hans hand och strömmarna under hans högra hand.

²⁷Han skall kalla mig så: 'Du min fader, min Gud och min frälsnings klippa.'

²⁸Ja, jag skall göra honom till den förstfödde, till den högste bland konungarna på jorden.

²⁹Jag skall bevara min nåd åt honom evinnerligen, och mitt förbund med honom skall förbliva fast.

³⁰Jag skall låta hans säd bestå till evig tid, och hans tron, så länge himmelen varar.

³¹Om hans barn övergiva min lag och icke vandra efter mina rätter,

³²om de bryta mot mina stadgar och icke hålla mina bud,

³³då skall jag väl hemsöka deras överträdelse med ris och deras missgärning med plågor,

³⁴men min nåd skall jag ej taga ifrån honom, och jag skall icke svika i trofasthet.

³⁵Jag skall icke bryta mitt förbund, och vad mina läppar hava talat skall jag ej förändra.

³⁶En gång har jag svurit det vid min helighet, och mitt löfte till David skall jag icke bryta.

³⁷Hans säd skall förbliva evinnerligen och hans tron inför mig så länge som solen;

³⁸såsom månen skall den bestå evinnerligen. Och trofast är vittnet i skyn.» Sela.

³⁹Men nu har du förkastat och förskjutit din smorde och handlat i vrede mot honom.

⁴⁰Du har upplöst förbundet med din tjänare, du har oskärat hans krona och kastat den ned till jorden.

⁴¹Du har brutit ned alla hans murar, du har gjort hans fästen till spillror.

⁴²Alla som gå vägen fram plundra honom, han har blivit till smälek för sina grannar.

⁴³Du har upphöjt hans ovänners högra hand och berett alla hans fiender glädje.

⁴⁴Ja, du har låtit hans svärdsegg vika tillbaka och icke hållit honom uppe i striden.

⁴⁵Du har gjort slut på hans glans och slagit hans tron till jorden.

⁴⁶Du har förkortat hans ungdoms dagar, du har höljt honom med skam. Sela.

⁴⁷Huru länge, o HERRE, skall du så alldeles fördölja dig? Huru länge skall din vrede brinna såsom eld?

⁴⁸Tänk på huru kort mitt liv varar, och huru förgängliga du har skapat alla människors barn.

⁴⁹Ty vilken är den man som får leva och undgår att se döden? Vem räddar din själ från dödsrikets våld? Sela.

⁵⁰Herre, var äro din forna nådegärningar, vad du lovade David med ed i din trofasthet.

⁵¹Tänk, Herre, på dina tjänares smälek, på vad jag måste fördraga av alla de många folken;

⁵²tänk på huru dina fiender smäda, o HERRE, huru de smäda din smordes fotspår. ---- [ (Psalms 89:53) Lovad vare HERREN evinnerligen! Amen, Amen. Guds evighet och människans förgänglighet. ]