Read Svenska 1917 Ordspråksboken 14 Bible Online

Ordspråksboken 14 - Svenska 1917 bible

Ordspråksboken 14

¹Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.Ords. 12,4. 19,14. 31,10 f.

²Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.

³I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.

⁴Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.

⁵Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.

⁶Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.

⁷Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.

⁸Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.

⁹De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.

¹⁰Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.

¹¹De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.Ords. 10,33. 11,28. 12,7,

¹²Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.

¹³Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.

¹⁴Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.

¹⁵Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.

¹⁶Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.Job 1,

¹⁷Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.

¹⁸De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.

¹⁹De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.

²⁰Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.Ords. 19,4,

²¹Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.

²²De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.Ps. 7,15 f. 2 Tim. 1,16 f.

²³Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.

²⁴De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.

²⁵Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.

²⁶Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.

²⁷I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror

²⁸Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.

²⁹Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.

³⁰Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.

³¹Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.

³²Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.

³³I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.

³⁴Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.

³⁵En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.