Read Svenska 1917 Ordspråksboken 24 Bible Online

Ordspråksboken 24 - Svenska 1917 bible

Ordspråksboken 24

¹Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.

²Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.

³Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.

⁴Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.

⁵En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.Ords. 21,22. Pred. 9,16,

⁶Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.

⁷Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.

⁸Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.

⁹Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.

¹⁰Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.

¹¹Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.Ps. 82,3 f. Ords. 31,8 f.

¹²Om du säger: »Se, vi visste det icke», så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.Job 34,

¹³Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.Ords. 25,16,

¹⁴Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.

¹⁵Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.

¹⁶Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.Ps. 34,

¹⁷Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,Job 31,

¹⁸på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.

¹⁹Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.Ps. 37,

²⁰Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.Job 18,

²¹Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.

²²Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände? ----

²³Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.

²⁴Den som säger till den skyldige: »Du är oskyldig», honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.

²⁵Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.

²⁶En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.

²⁷Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.

²⁸Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?

²⁹Säg icke: »Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar.»

³⁰Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.

³¹Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.

³²Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.

³³Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,Ords. 6,6 f.

³⁴så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.