Read Svenska 1917 Habackuk 3 Bible Online

Habackuk 3 - Svenska 1917 bible

Habackuk 3

¹En bön av profeten Habackuk; till Sigjonót.

²HERRE, jag har hört om dig och häpnat. HERRE, förnya i dessa år dina gärningar, låt oss förnimma dem i dessa år. Mitt i din vrede må du tänka på förbarmande.

³Gud kommer från Teman, den helige från berget Paran. Sela. Hans majestät övertäcker himmelen, och av hans lov är jorden full.

⁴Då uppstår en glans såsom av solljus, strålar gå ut ifrån honom, och han höljer i dem sin makt.

⁵Framför honom går pest, och feberglöd följer i hans spår.

⁶Han träder fram -- därmed kommer han jorden att darra; en blick -- och han kommer folken att bäva. De uråldriga bergen splittras, de eviga höjderna sjunka ned. Han vandrar de vägar han fordom gick.Ps. 68,8 f.

⁷Jag ser Kusans hyddor hemsökta av fördärv; tälten darra i Midjans land.

⁸Harmas då HERREN på strömmar? Ja, är din vrede upptänd mot strömmarna eller din förgrymmelse mot havet, eftersom du så färdas fram med dina hästar, med dina segerrika vagnar?2 Mos. 14,26 f. 15,3 f.

⁹Framtagen och blottad är din båge, ditt besvurna ords pilar. Sela.5 Mos. 32,41 f. Till strömfåror klyver du jorden.

¹⁰Bergen se dig och bäva; såsom en störtskur far vattnet ned. Djupet låter höra sin röst, mot höjden lyfter det sina händer.Ps. 77,

¹¹Sol och måne stanna i sin boning för skenet av dina farande pilar, för glansen av ditt blixtrande spjut.Jos. 10,12 f.

¹²I förgrymmelse går du fram över jorden, i vrede tröskar du sönder folken.

¹³Du drager ut för att frälsa ditt folk, för att bereda frälsning åt din smorde. Du krossar taket på de ogudaktigas hus, du bryter ned huset, från grunden till tinnarna. Sela.

¹⁴Du genomborrar deras styresmans huvud med hans egna pilar, när de storma fram till att förskingra oss, under fröjd, såsom gällde det att i lönndom äta upp en betryckt.

¹⁵Du far med dina hästar fram över havet, över de stora vattnens svall.Ps. 77,

¹⁶Jag hör det och darrar i mitt innersta, vid dånet skälva mina läppar; maktlöshet griper benen i min kropp, jag darrar på platsen där jag står. Ty jag måste ju stilla uthärda nödens tid, medan det kommer, som skall tränga folket.

¹⁷Ja, fikonträdet blomstrar icke mer, och vinträden giva ingen skörd, olivträdets frukt slår fel och fälten alstra ingen äring, fåren ryckas bort ur fållorna, och inga oxar finnas mer i stallen.

¹⁸Likväl vill jag glädja mig i HERREN och fröjda mig i min frälsnings Gud.Ps. 46,2 f.

¹⁹HERREN, Herren är min starkhet; han gör mina fötter såsom hindens och låter mig gå fram över mina höjder. För sångmästaren, med mitt strängaspel.2 Sam. 22,