Read Svenska 1917 Johannes 3 Bible Online

Johannes 3 - Svenska 1917 bible

Johannes 3

¹Men bland fariséerna var en man som hette Nikodemus, en av judarnas rådsherrar.

²Denne kom till Jesus om natten och sade till honom: »Rabbi, vi veta att det är från Gud du har kommit såsom lärare; ty ingen kan göra sådana tecken som du gör, om icke Gud är med honom.»

³Jesus svarade och sade till honom: »Sannerligen, sannerligen säger jag dig: Om en människa icke bliver född på nytt, så kan hon icke få se Guds rike.»

⁴Nikodemus sade till honom: »Huru kan en människa födas, när hon är gammal? Icke kan hon väl åter gå in i sin moders liv och födas?»

⁵Jesus svarade: »Sannerligen, sannerligen säger jag dig: Om en människa icke bliver född av vatten och ande, så kan hon icke komma in i Guds rike.

⁶Det som är fött av kött, det är kött; och det som är fött av Anden, det är ande.

⁷Förundra dig icke över att jag sade dig att I måsten födas på nytt.

⁸Vinden blåser vart den vill, och du hör dess sus, men du vet icke varifrån den kommer, eller vart den far; så är det med var och en som är född av Anden.»

⁹Nikodemus svarade och sade till honom: »Huru kan detta ske?»

¹⁰Jesus svarade och sade till honom: »Är du Israels lärare och förstår icke detta?

¹¹Sannerligen, sannerligen säger jag dig: Vad vi veta, det tala vi, och vad vi hava sett, det vittna vi om, men vårt vittnesbörd tagen I icke emot.

¹²Tron i icke, när jag talar till eder om jordiska ting, huru skolen I då kunna tro, när jag talar till eder om himmelska ting?

¹³Och likväl har ingen stigit upp till himmelen, utom den som steg ned från himmelen, Människosonen, som var i himmelen.

¹⁴Och såsom Moses upphöjde ormen i öknen, så måste Människosonen bliva upphöjd,

¹⁵så att var och en som tror skall i honom hava evigt liv.

¹⁶Ty så älskade Gud världen, att han utgav sin enfödde Son, på det att var och en som tror på honom skall icke förgås, utan hava evigt liv.

¹⁷Ty icke sände Gud sin Son i världen för att döma världen, utan för att världen skulle bliva frälst genom honom.

¹⁸Den som tror på honom, han bliver icke dömd, men den som icke tror, han är redan dömd, eftersom han icke tror på Guds enfödde Sons namn.

¹⁹Och detta är domen, att när ljuset hade kommit i världen, människorna dock älskade mörkret mer än ljuset, eftersom deras gärningar voro onda,

²⁰Ty var och en som gör vad ont är, han hatar ljuset och kommer icke till ljuset, på det att hans gärningar icke skola bliva blottade.

²¹Men den som gör sanningen, han kommer till ljuset, för att det skall bliva uppenbart att hans gärningar äro gjorda i Gud.»

²²Därefter begav sig Jesus med sina lärjungar till den judiska landsbygden, och där vistades han med dem och döpte.

²³Men också Johannes döpte, i Enon, nära Salim, ty där fanns mycket vatten; och folket kom dit och lät döpa sig.

²⁴Johannes hade nämligen ännu icke blivit kastad i fängelse.

²⁵Då uppstod mellan Johannes' lärjungar och en jude en tvist om reningen.

²⁶Och de kommo till Johannes och sade till honom: »Rabbi, se, den som var hos dig på andra sidan Jordan, den som du har vittnat om, han döper, och alla komma till honom.»

²⁷Johannes svarade och sade: »En människa kan intet taga, om det icke bliver henne givet från himmelen.»

²⁸I kunnen själva giva mig det vittnesbördet att jag sade: 'Icke är jag Messias; jag är allenast sänd framför honom.'

²⁹Brudgum är den som har bruden; men brudgummens vän, som står där och hör honom, han gläder sig storligen åt brudgummens röst. Den glädjen är mig nu given i fullt mått.

³⁰Det är såsom sig bör att han växer till, och att jag förminskas. --

³¹Den som kommer ovanifrån, han är över alla; den som är från jorden, han är av jorden, och av jorden talar han. Ja, den som kommer från himmelen, han är över alla,

³²och vad han har sett och hört, det vittnar han om; och likväl tager ingen emot hans vittnesbörd.

³³Men om någon tager emot hans vittnesbörd, så bekräftar han därmed att Gud är sannfärdig.

³⁴Ty den som Gud har sänt, han talar Guds ord; Gud giver nämligen icke Anden efter mått.

³⁵Fadern älskar Sonen, och allt har han givit i hans hand.

³⁶Den som tror på Sonen, han har evigt liv; men den som icke hörsammar Sonen, han skall icke få se livet, utan Guds vrede förbliver över honom.»