Read Svenska Folkbibeln, 1998 1 Moseboken 35 Bible Online

1 Moseboken 35 - Svenska Folkbibeln, 1998 bible

1 Moseboken 35

¹Gud sade till Jakob: "Gå upp till Betel och stanna där och res ett altare åt den Gud som uppenbarade sig för dig, när du flydde för din bror Esau."

²Då sade Jakob till sitt husfolk och till alla som var med honom: "Gör er av med de främmande gudar som ni har hos er, rena er och byt kläder,

³och låt oss dra upp till Betel. Där skall jag resa ett altare åt den Gud som svarade mig när jag var i nöd och som var med mig på den väg jag gick."

⁴Och de gav Jakob alla de främmande gudar som de hade hos sig och alla sina örringar, och Jakob grävde ner allt detta under terebinten vid Sikem.

⁵Sedan bröt de upp, och en förskräckelse från Gud kom över städerna runt omkring, så att man inte förföljde Jakobs söner.

⁶Och Jakob kom till Lus, det vill säga Betel, i Kanaans land, med allt det folk som var med honom.

⁷Där byggde han ett altare och kallade platsen El-Betel, därför att Gud hade uppenbarat sig för honom där, när han flydde för sin bror.

⁸Debora, Rebeckas amma, dog och blev begravd under en ek nedanför Betel. Den fick namnet Gråteken.

⁹Gud visade sig på nytt för Jakob när han hade kommit tillbaka från Paddan-Aram, och han välsignade honom.

¹⁰Gud sade till honom: "Ditt namn är Jakob, men du skall inte längre heta Jakob utan Israel skall vara ditt namn." Och han gav honom namnet Israel.

¹¹Gud sade till honom: "Jag är Gud den Allsmäktige. Var fruktsam och föröka dig. Ett folk, ja, skaror av folk skall komma från dig, och kungar skall utgå från dig.

¹²Det land som jag har givit åt Abraham och Isak ger jag till dig. Och åt dina efterkommande skall jag ge detta land."

¹³Sedan for Gud upp från honom på den plats där han hade talat med honom.

¹⁴Men Jakob reste en stod på den plats där Gud hade talat med honom, en stod av sten, och han offrade drickoffer på den och göt olja över den.

¹⁵Jakob gav platsen där Gud hade talat med honom namnet Betel.

¹⁶Sedan bröt de upp från Betel. När det var ett stycke kvar till Efrata födde Rakel, och förlossningen var svår.

¹⁷Då det var som svårast sade barnmorskan till henne: "Var inte rädd, också den här gången får du en son."

¹⁸Men när hennes själ skulle lämna henne - ty hon var döende - gav hon honom namnet Ben-Oni. [#1] Men hans far kallade honom Benjamin. [#2]

¹⁹Rakel dog och begravdes vid vägen till Efrat, det vill säga Betlehem.

²⁰Jakob reste en stod på hennes grav. Det är den som än i dag kallas Rakels gravsten.

²¹Och Israel bröt upp därifrån och reste sitt tält på andra sidan Herdetornet.

²²Medan Israel bodde där i landet hände sig att Ruben gick in till sin fars bihustru Bilha och låg med henne. Och Israel fick höra det. [#1] Jakob hade tolv söner.

²³Leas söner var Ruben, Jakobs förstfödde, samt Simeon, Levi, Juda, Isaskar och Sebulon.

²⁴Rakels söner var Josef och Benjamin.

²⁵Rakels slavinna Bilhas söner var Dan och Naftali.

²⁶Leas slavinna Silpas söner var Gad och Aser. Detta var Jakobs söner, och de föddes åt honom i Paddan-Aram.

²⁷Jakob kom hem till sin fader Isak i Mamre vid Kirjat-Arba, det vill säga Hebron, där Abraham och Isak hade bott som främlingar.

²⁸Och Isak levde etthundraåttio år.

²⁹Sedan gav han upp andan och dog och samlades till sitt folk, gammal och mätt på att leva. Hans söner Esau och Jakob begravde honom.