Read Svenska Folkbibeln, 1998 Jesaja 42 Bible Online

Jesaja 42 - Svenska Folkbibeln, 1998 bible

Jesaja 42

¹Se, min tjänare som jag uppehåller, min utvalde, i vilken min själ har sin glädje.Jag har låtit min Ande komma över honom.Han skall utbreda rätten bland hednafolken.

²Han skall inte skria eller ropa,inte låta sin röst höras på gatorna.

³Ett brutet strå skall han inte krossa,en tynande veke skall han inte släcka.Han skall i trofasthet utbreda rätten.

⁴Han skall inte förtröttas eller brytas ner,förrän han har grundat rätten på jorden.Havsländerna väntar på hans undervisning.

⁵Så säger Gud, HERREN,han som har skapat himlen och spänt ut den,han som har utbrett jorden med allt som växer där,han som har givit liv åt folket som bor däroch ande åt dem som vandrar på den.

⁶Jag, HERREN, har kallat dig i rättfärdighet,jag skall hålla dig i handen.Jag skall bevara digoch göra dig till ett förbund för folket,till ett ljus för hednafolken,

⁷för att du skall öppna blinda ögonoch föra fångar ut ur fängelset,ur fångenskapen dem som sitter i mörker.

⁸Jag är HERREN, det är mitt namn.Jag ger inte min ära åt någon annaneller mitt lov åt avgudabilder.

⁹Se, vad jag förut förkunnade har kommit.Nu förkunnar jag nya ting,innan de visar sig låter jag er höra om dem.

¹⁰Sjung till HERREN en ny sång,sjung hans lov från jordens ände,ni som far på havet och allt som finns i det,ni havsländer med era invånare.

¹¹Höj din röst, du öken med dina städer,ni byar där Kedar bor.Jubla, ni klippornas invånare,ropa från bergens toppar.

¹²Ge HERREN ära,förkunna hans lov i havsländerna.

¹³HERREN drar ut som en hjälte,han eggar upp sig med en stridsmans iver.Han ropar högt, han ger upp ett härskrioch visar sin makt mot sina fiender.

¹⁴Under lång tid har jag tigit,jag höll mig stilla, jag lade band på mig.Men nu skall jag skrika som en barnaföderska,jag skall flämta och flåsa på samma gång.

¹⁵Jag skall ödelägga berg och höjderoch låta allt gräs på dem torka bort.Jag skall göra strömmar till landoch låta sjöar torka ut.

¹⁶De blinda skall jag leda på en väg som de inte känner,på okända stigar skall jag föra dem fram.Jag skall göra mörkret framför dem till ljusoch det som är ojämnt till jämn mark.Detta är vad jag skall göra,och jag skall inte överge dem.

¹⁷Men de som förtröstar på skurna avgudabilderoch som säger till gjutna beläten:"Ni är våra gudar",de skall vika tillbaka och stå där med skam.

¹⁸Ni som är döva, hör,ni som är blinda, skåda och se.

¹⁹Vem är så blind som min tjänareoch så döv som min budbärare som jag sänder i väg?Vem är så blind som min förtrogne,så blind som HERRENS tjänare?

²⁰Du har sett mycket, men inte tagit vara på det,fastän öronen är öppna, lyssnar ingen.

²¹Det behagade HERREN för hans rättfärdighets skullatt låta sin undervisning komma till makt och ära.

²²Men detta är ett plundrat och skövlat folk.De ligger alla bundna i hålor,i fängelser hålls de gömda.De har lämnats ut till plundringutan att någon räddar,till plundring utan att någon säger:"Ge tillbaka."

²³Om ni ändå ville lyssna på detta,ta vara på det och höra för framtiden!

²⁴Vem har lämnat Jakob till skövlingoch Israel åt plundrare?Har inte HERREN gjort det,han som vi syndat mot?Ty de ville inte vandra på hans vägaroch inte höra på hans undervisning.

²⁵Därför utgöt han sin brinnande vrede över dem- krigets raseri.De förbrändes av det runt omkring,men de besinnade det inte.De förtärdes av detmen tog det inte till sitt hjärta.