Read Svenska Folkbibeln, 1998 Jeremia 48 Bible Online

Jeremia 48 - Svenska Folkbibeln, 1998 bible

Jeremia 48

¹Om Moab. Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Ve över Nebo, ty det har ödelagts!Kirjatajim har kommit på skam och intagits,fästet har kommit på skam och ligger krossat.

²Moab prisas inte längre.I Hesbon smider man onda planer mot det:"Kom, låt oss göra slut på det,så att det inte mer är ett folk."Också du, Madmen, skall tystas,svärdet skall förfölja dig.

³Klagorop hörs från Horonajim,förödelse och stor förstörelse.

⁴Moab är krossat,högljutt klagar barnen där.

⁵Uppför Halluhots höjd stiger man under gråt,och på vägen ner till Horonajimhörs ångestfulla klagorop över förstörelsen.

⁶Fly, rädda era livoch bli som en buske i öknen!

⁷Eftersom du förtröstar på dina gärningar och dina skatterskall också du intagas.Och Kemosh [#1] skall gå i fångenskapoch hans präster och furstar med honom.

⁸Ödeläggaren skall drabba varje stad, och ingen stad skall komma undan.Dalen skall bli fördärvad och slätten läggas öde,så som HERREN har sagt.

⁹Ge Moab vingar,ty flygande måste han fly.Hans städer skall bli öde,och ingen skall bo i dem.

¹⁰Förbannad är den som försumligt utför HERRENS verk,förbannad vare den somtvekar att bloda ner sitt svärd!

¹¹I säkerhet har Moab levt från sin ungdom, han har legat i ro som vin på sin bottensats.Han har inte blivit tömd ur ett kärl i ett annat,inte vandrat bort i fångenskap.Därför har han kvar sin smak,och hans luktsinne har inte förändrats.

¹²Se, därför skall dagar komma, säger HERREN, då jag skall sända till honom vintappare, som skall tappa honom och tömma hans fat och krossa hans krukor.

¹³Då skall Moab skämmas för Kemosh, liksom Israels folk fick skämmas för Betel som det förtröstade på.

¹⁴Hur kan ni säga:"Vi är hjältar och tappra män i striden"?

¹⁵Moab skall ödeläggas,dess städer gå upp i rökoch dess utvalda unga mänstiga ner för att slaktas.Så säger Konungen, HERREN Sebaot är hans namn.

¹⁶Moabs undergång är nära,hans olycka jagar fram med hast.

¹⁷Ha medlidande med honom,alla ni som bor omkring honom,alla ni som känner hans namn.Säg: "Hur sönderbruten är inte den starka spiran,den härliga staven!"

¹⁸Stig ner från din härlighetoch sätt dig på torra marken,du dotter Dibons folk.Ty den som ödelägger Moab drar upp mot digoch förstör dina fästen.

¹⁹Ställ dig vid vägen och se dig omkring,du som bor i Aroer.Fråga honom som flyroch henne som kommit undan,säg: "Vad har hänt?"

²⁰Moab har kommit på skam,det är krossat,jämra er och ropa.Berätta vid Arnonatt Moab är ödelagt.

²¹Domen har kommit över slättlandet, över Holon, Jahas och Mofaat,

²²över Dibon, Nebo och Bet-Diblatajim,

²³över Kirjatajim, Bet-Gamul och Bet-Meon,

²⁴över Keriot och Bosra och över alla andra städer i Moabs land, vare sig de ligger långt borta eller nära.

²⁵Avhugget är Moabs hornoch hans arm är sönderbruten,säger HERREN.

²⁶Gör honom drucken, ty han har upphävt sig mot HERREN. Moab skall vältra sig i spyor och bli till åtlöje, också han.

²⁷Eller var inte Israel till åtlöje för dig? Ertappades han bland tjuvar, eftersom du skakar på huvudet så ofta du talar om honom?

²⁸Överge städernaoch bygg bo i klippan,ni Moabs invånare.Gör som duvansom bygger sitt näste i sidorna på gapande klyftor.

²⁹Vi har hört om Moabs högmod,hans gränslöst stora högfärd,hans stolthet, högmod och överlägsenhetoch hans hjärtas förhävelse.

³⁰Jag känner hans fräckhet, säger HERREN,hans tomma skryt och svekfulla handlingssätt.

³¹Därför jämrar jag mig för Moabs skulloch klagar över hela Moab.Över Kir-Heres män må man sucka

³²Mer än Jaeser gråter,gråter jag över dig, du Sibmas vinstock.Dina rankor gick över havetoch nådde till Jaesers hav.Mitt i din sommar och din vinbärgninghar ödeläggaren slagit ner.

³³Glädjen och jublet har tagits bortfrån de bördiga fälten och från Moabs land.På vinet i pressarna har jag gjort slut,man trampar inte längre vin under glädjerop,rop hörs men inte glädjerop.

³⁴Från Hesbon hörs rop ända till Eleale, ända till Jahas höjer man sin röstoch från Soar ända till Horonajim, till Eglat-Selisia,ty också Nimrims vatten har blivit torr mark.

³⁵Jag skall i Moab göra slut på demsom bär fram offer på offerhöjdenoch tänder rökelse åt sina gudar, säger HERREN.

³⁶Därför klagar mitt hjärta som en flöjt över Moab,ja, mitt hjärta klagar som en flöjt över Kir-Heres män.Det som är kvar av vad de förvärvat går förlorat.

³⁷Alla huvuden är rakade och alla skägg avskurna.På alla händer finns ristningaroch omkring höfterna bär de säcktyg.

³⁸På alla Moabs tak och på dess torghörs endast dödsklagan,ty jag har krossat Moab som ett värdelöst kärl,säger HERREN.

³⁹Hur nerbruten är han inte,hur jämrar de sig inte!Hur vänder inte Moab ryggen till av blygsel!Moab blir ett åtlöje och en skräckför alla dem som bor omkring honom.

⁴⁰Ty så säger HERREN:Se, som en örn svävar han fram,han breder ut sina vingar över Moab.

⁴¹Keriot intas,fästena erövras.Hjärtat hos Moabs hjältar blir på den dagensom hjärtat hos en kvinna i barnsnöd.

⁴²Moab skall förgörasså att det inte mer är ett folk,ty mot HERREN har man förhävt sig.

⁴³Skräck, fallgropar och fällorväntar er, ni Moabs invånare,säger HERREN.

⁴⁴Den som flyr från skräckenstörtar i fallgropen,och den som kommer upp ur fallgropenfastnar i fällan.Ty jag skall låta ett hemsökelsens årdrabba Moab, säger HERREN.

⁴⁵I Hesbons skugga stannar de,det är slut med flyktingarnas kraft.Ty eld gick ut från Hesbon,en låga från Sichon.Den förtärde Moabs sida,hjässan på stridslarmets söner.

⁴⁶Ve dig Moab!Förlorat är Kemosh folk.Ty dina söner har tagits till fånga,dina döttrar har förts bort i fångenskap.

⁴⁷Men i kommande dagar skall jag göra slut på Moabs fångenskap,säger HERREN. Så långt domen över Moab.