Read Svenska Folkbibeln, 1998 Jeremia 7 Bible Online

Jeremia 7 - Svenska Folkbibeln, 1998 bible

Jeremia 7

¹Detta är det ord som kom till Jeremia från HERREN. Han sade:

²Ställ dig i porten till HERRENS hus och ropa där ut detta ord: Hör HERRENS ord, ni alla av Juda som går in genom dessa portar för att tillbe HERREN.

³Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Ändra ert liv och era gärningar, så skall jag låta er bo kvar på denna plats.

⁴Lita inte på lögnaktigt tal som säger: "Här är HERRENS tempel, HERRENS tempel, HERRENS tempel."

⁵Nej, ändra ert liv och era gärningar, gör rätt mot varandra,

⁶sluta att förtrycka främlingen, den faderlöse och änkan. Utgjut inte oskyldigt blod på denna plats och följ inte efter andra gudar, er själva till olycka.

⁷Då vill jag för alltid låta er bo på denna plats, i det land som jag har givit åt era fäder.

⁸Men se, ni litar på lögnaktigt tal som inte kan hjälpa.

⁹Hur är det? Ni stjäl, mördar och begår äktenskapsbrott. Ni svär falskt och tänder rökelse åt Baal och följer andra gudar, som ni inte känner.

¹⁰Sedan kommer ni hit och träder fram inför mitt ansikte i detta hus som är uppkallat efter mitt namn och säger: "Vi är räddade" - för att sedan fortsätta med alla dessa avskyvärda ting.

¹¹Menar ni att detta hus som är uppkallat efter mitt namn är ett rövarnäste? Se, jag har själv sett det, säger HERREN.

¹²Gå bort till den plats i Silo där jag först lät mitt namn bo, och se hur jag har gjort med den på grund av mitt folk Israels ondska.

¹³Och eftersom ni har gjort alla dessa gärningar, säger HERREN, och inte har lyssnat fastän jag gång på gång har talat till er, och inte har svarat fastän jag har kallat på er,

¹⁴därför vill jag nu göra med detta hus som är uppkallat efter mitt namn och som ni förlitar er på, och med denna plats som jag har givit åt er och era fäder, på samma sätt som jag gjorde med Silo:

¹⁵Jag skall kasta bort er från mitt ansikte, så som jag har kastat bort alla era bröder, alla Efraims efterkommande.

¹⁶Bed därför inte för detta folk och bär inte fram någon klagan eller förbön och för inte deras talan hos mig, ty jag skall inte höra på dig.

¹⁷Ser du inte vad de gör i Juda städer och på Jerusalems gator?

¹⁸Barnen samlar ihop ved, fäderna gör upp eld och kvinnorna knådar deg för att baka offerkakor åt himlens drottning. För att kränka mig utgjuter de drickoffer åt andra gudar.

¹⁹Men är det mig de kränker med detta? säger HERREN. Är det inte snarare sig själva, så att de kommer på skam?

²⁰Därför säger Herren, HERREN så: Se, min vrede och förbittring skall jag utgjuta över denna plats, över både människor och djur, över åkerns träd och markens gröda, och den skall brinna utan att slockna.

²¹Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Lägg era brännoffer tillsammans med era slaktoffer och ät upp köttet!

²²Ty på den dag då jag förde era fäder ut ur Egyptens land gav jag dem inte någon befallning eller något bud angående brännoffer och slaktoffer.

²³Det bud jag gav dem var detta: "Lyssna till min röst, så skall jag vara er Gud och ni skall vara mitt folk. Vandra i allt på den väg som jag befaller er, så skall det gå er väl."

²⁴Men de ville inte höra eller lyssna till mig utan följde sina egna tankar och sitt onda, hårda hjärta och vände ryggen till mig, inte ansiktet.

²⁵Från den dag då era fäder drog ut ur Egyptens land ända till i dag har jag sänt till er alla mina tjänare profeterna, gång på gång har jag sänt dem.

²⁶Men de ville inte höra eller lyssna till mig. De var upproriska och gjorde ännu mer ont än deras fäder.

²⁷Du skall säga dem allt detta, men de kommer inte att lyssna på dig, och du skall ropa till dem, men de kommer inte att svara dig.

²⁸Säg därför till dem: "Detta är det folk som inte lyssnar till HERRENS, sin Guds, röst och som inte tar emot tillrättavisning. Sanningen är försvunnen och utrotad ur deras mun."

²⁹Klipp av ditt hår och kasta bort det och stäm upp en klagosång på höjderna. Ty HERREN har förkastat och övergivit detta släkte som väckt hans vrede.

³⁰Juda barn har gjort det som är ont i mina ögon, säger HERREN. De har ställt upp sina avgudar i det hus som är uppkallat efter mitt namn för att orena det.

³¹De har byggt upp Tofethöjderna i Hinnoms sons dal för att där bränna upp sina söner och döttrar i eld, fastän jag aldrig har befallt eller ens tänkt mig något sådant.

³²Se, dagar skall komma, säger HERREN, då man inte mer skall kalla det "Tofet" eller "Hinnoms sons dal", utan "Dråpdalen". Då skall man begrava i Tofet av brist på annan plats.

³³Detta folks döda kroppar skall bli mat åt himlens fåglar och markens djur, och ingen skall skrämma bort dem.

³⁴I Juda städer och på Jerusalems gator skall jag göra slut på jubelrop och glädjerop, på rop för brudgum och rop för brud, ty landet skall läggas öde.