Read Svenska Folkbibeln, 1998 Markus 3 Bible Online

Markus 3 - Svenska Folkbibeln, 1998 bible

Markus 3

¹En annan gång gick Jesus till synagogan, och där fanns en man som hade en förtvinad hand.

²De vaktade noga på Jesus för att se om han skulle bota honom på sabbaten, för de ville få något att anklaga honom för.

³Han sade till mannen med den förtvinade handen: "Ställ dig här i mitten."

⁴Sedan frågade han dem: "Är det tillåtet att göra gott på sabbaten eller att göra ont? Att rädda liv eller att döda?" Men de teg.

⁵Då såg han sig omkring med vrede, bedrövad över deras hårda hjärtan, och sade till mannen: "Räck fram din hand." Han räckte fram sin hand, och den var nu återställd.

⁶Men fariseerna gick ut och började genast göra upp planer med herodianerna [#1] för att döda honom.

⁷Jesus och hans lärjungar drog sig undan ner mot sjön, och en stor skara från Galileen följde efter. Också från Judeen,

⁸Jerusalem, Idumeen [#1] och från andra sidan Jordan och området runt Tyrus och Sidon kom folk till honom i stora skaror när de hörde talas om allt han gjorde.

⁹Jesus sade åt sina lärjungar att hålla en båt redo för honom så att han inte skulle bli trängd av folkmassan,

¹⁰för han botade så många att alla som led av någon plåga trängde sig inpå för att få röra vid honom.

¹¹När de orena andarna såg honom, kastade de sig ner för honom och ropade: "Du är Guds Son!"

¹²Men han förbjöd dem strängt att avslöja vem han var.

¹³Jesus gick sedan upp på berget och kallade till sig dem som han hade utvalt, och de kom till honom.

¹⁴Han utsåg tolv som han kallade apostlar [#1] De skulle vara med honom, och han skulle sända ut dem att predika

¹⁵och ha makt att driva ut onda andar.

¹⁶Han utsåg dessa tolv: Simon, som han gav namnet Petrus [#1] ,

¹⁷Jakob, Sebedeus son, och Johannes, Jakobs bror – dem kallade han Boanerges [#1] , det betyder Åskans söner –

¹⁸dessutom Andreas, Filippus, Bartolomeus, Matteus, Tomas, Jakob, Alfeus son, Taddeus, Simon seloten [#1]

¹⁹och Judas Iskariot, han som förrådde honom.

²⁰Sedan kom Jesus hem [#1] På nytt samlades så mycket folk att de inte ens fick tid att äta.

²¹När hans anhöriga fick höra om det gick de ut för att ta hand om honom, eftersom man sade att han var från sina sinnen.

²²De skriftlärda som hade kommit ner från Jerusalem sade: "Han är besatt av Beelsebul [#1] Det är med de onda andarnas furste som han driver ut andarna."

²³Då kallade han dem till sig och talade till dem i liknelser: "Hur skulle Satan kunna driva ut Satan?

²⁴Om ett rike är splittrat kan det riket inte bestå,

²⁵och om en familj är splittrad kan den familjen inte bestå.

²⁶Om nu Satan skulle gå i strid med sig själv och bli splittrad kan han inte bestå, det är slut med honom.

²⁷Ingen kan gå in i den starkes hus och plundra honom på det som är hans utan att först binda den starke. Sedan kan han plundra hans hus.

²⁸Jag säger er sanningen [#1] : Alla synder och hädelser ska människorna få förlåtelse för, hur de än hädar.

²⁹Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd."

³⁰De hade ju sagt att han hade en oren ande.

³¹Nu kom hans mor och hans bröder. De stannade utanför och sände bud till honom och kallade på honom.

³²Folket som satt omkring honom sade: "Se! Din mor och dina bröder är här utanför och frågar efter dig."

³³Han svarade: "Vem är min mor? Och vilka är mina bröder?"

³⁴Han såg på dem som satt runt omkring honom och sade: "Här är min mor och mina bröder.

³⁵Den som gör Guds vilja är min bror och min syster och min mor."