Read Svenska Folkbibeln, 1998 Lukas 1 Bible Online

Lukas 1 - Svenska Folkbibeln, 1998 bible

Lukas 1

¹[#1] Många har sökt sammanställa en skildring av de händelser som har inträffat bland oss,

²så som det har berättats för oss av dem som redan från början var ögonvittnen och Ordets tjänare.

³Sedan jag noga efterforskat allt från början har även jag bestämt mig för att skriva ner det i ordning för dig, högt ärade Teofilus,

⁴för att du ska veta hur tillförlitlig den undervisning är som du har fått.

⁵På den tiden då Herodes var kung i Judeen [#1] fanns i Abias prästavdelning [#2] en präst som hette Sakarias. Hans hustru var av Arons släkt och hette Elisabet.

⁶Båda var rättfärdiga inför Gud och levde fläckfritt efter Herrens alla bud och föreskrifter.

⁷Men de hade inga barn, eftersom Elisabet var ofruktsam och båda var till åren.

⁸En gång när turen kom till Sakarias avdelning och han var i tjänst som präst inför Gud,

⁹fick han vid prästernas sedvanliga lottning [#1] uppdraget att gå in i Herrens tempel och tända rökelseoffret [#2]

¹⁰Vid tiden för rökelseoffret stod allt folket utanför och bad.

¹¹Då visade sig en Herrens ängel för honom, stående till höger om rökelsealtaret.

¹²Sakarias blev förskräckt vid synen och greps av fruktan.

¹³Men ängeln sade till honom: "Var inte rädd, Sakarias! Din bön har blivit hörd. Din hustru Elisabet ska föda en son åt dig, och du ska ge honom namnet Johannes.

¹⁴Han ska bli din glädje och fröjd, och många ska glädja sig över hans födelse,

¹⁵för han ska bli stor inför Herren. Vin och starka drycker ska han inte dricka [#1] , och han ska bli uppfylld av den helige Ande redan i moderlivet.

¹⁶Många av Israels barn ska han omvända till Herren deras Gud.

¹⁷[#1] Han ska gå före honom i Elias ande och kraft, för att vända fädernas hjärtan till barnen och ge de trotsiga ett rättfärdigt sinneoch skaffa åt Herren ett folk som är berett." [#2]

¹⁸Då sade Sakarias till ängeln: "Hur ska jag kunna vara säker på det? Jag är gammal och min hustru är till åren."

¹⁹Ängeln svarade honom: "Jag är Gabriel som står inför Gud, och jag är sänd för att tala till dig och ge dig detta glädjebud.

²⁰Nu ska du bli stum och inte kunna tala förrän dagen då det sker, därför att du inte trodde mina ord. De kommer att gå i uppfyllelse när deras tid är inne."

²¹Folket stod och väntade på Sakarias, och de undrade varför han dröjde så länge inne i templet.

²²När han sedan kom ut kunde han inte tala till dem, och de förstod att han hade sett en syn i templet. Han gjorde tecken åt dem men förblev stum.

²³När dagarna för hans tjänstgöring var över återvände han hem.

²⁴En tid därefter blev hans hustru Elisabet havande, och hon drog sig undan i fem månader och sade:

²⁵"Detta har Herren gjort med mig. I dessa dagar såg han till mig och tog bort min skam bland människor."

²⁶I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud

²⁷till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Hon var trolovad [#1] med en man som hette Josef och som var av Davids släkt, och jungfruns namn var Maria.

²⁸Ängeln kom in till henne och sade: "Gläd dig [#1] , du som fått nåd! Herren är med dig."

²⁹Men hon blev förskräckt av hans ord och undrade vad denna hälsning kunde betyda.

³⁰Då sade ängeln till henne: "Var inte rädd, Maria! Du har funnit nåd hos Gud.

³¹Du ska bli havande och föda en son, och du ska ge honom namnet Jesus.

³²Han ska bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud ska ge honom hans fader Davids tron.

³³Han ska vara kung över Jakobs hus för evigt, och hans rike ska aldrig ta slut."

³⁴Då sade Maria till ängeln: "Hur ska detta ske? Jag har ju inte haft någon man."

³⁵Ängeln svarade henne: "Den helige Ande ska komma över dig, och den Högstes kraft ska vila över dig. Därför ska barnet som föds kallas heligt och Guds Son.

³⁶Och din släkting Elisabet är också havande med en son på sin ålderdom. Hon som kallades ofruktsam är nu i sjätte månaden,

³⁷för ingenting är omöjligt för Gud [#1] "

³⁸Maria sade: "Jag är Herrens tjänarinna. Låt det ske med mig som du har sagt." Och ängeln lämnade henne.

³⁹Vid den tiden bröt Maria upp och skyndade till en stad i Juda bergsbygd.

⁴⁰Där gick hon in i Sakarias hus och hälsade på Elisabet.

⁴¹När Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes moderliv. Hon blev uppfylld av den helige Ande

⁴²och ropade med hög röst: "Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt!

⁴³Men varför händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig?

⁴⁴När ljudet av din hälsning nådde mina öron spratt barnet till i mig av glädje.

⁴⁵Och salig är du som trodde, för [#1] det som Herren har sagt dig kommer att gå i uppfyllelse."

⁴⁶Då sade Maria: "Min själ upphöjer Herren

⁴⁷och min ande jublar över Gud,min Frälsare,

⁴⁸för han har sett till sintjänarinnas ringhet.Från denna stund ska alla släktenkalla mig salig, [#1]

⁴⁹för den Mäktige har gjortstora ting med migoch hans namn är heligt.

⁵⁰Hans barmhärtighetvarar från släkte till släkteöver dem som vördar [#1] honom.

⁵¹Han har gjort väldiga gärningarmed sin arm,han har skingrat demsom har stolta hjärtan och sinnen.

⁵²Härskare har han störtatfrån deras troner,och de enkla har han upphöjt.

⁵³Hungriga har han mättatmed sitt goda,och rika har han skickattomhänta bort.

⁵⁴Han har tagit sig ansin tjänare Israeloch tänkt på att vara barmhärtig

⁵⁵mot Abraham och hans barntill evig tid,så som han har lovat våra fäder."

⁵⁶Maria stannade hos Elisabet omkring tre månader och återvände sedan hem.

⁵⁷För Elisabet var tiden nu inne att föda, och hon födde en son.

⁵⁸Hennes grannar och släktingar fick höra att Herren hade visat henne så stor barmhärtighet, och de gladde sig med henne.

⁵⁹På åttonde dagen kom de för att omskära barnet, och de ville kalla honom Sakarias efter hans far.

⁶⁰Men hans mor svarade: "Nej, han ska heta Johannes."

⁶¹Då sade de till henne: "Det finns ingen i din släkt som har det namnet."

⁶²De gjorde tecken till hans far och frågade vad han ville att barnet skulle heta.

⁶³Han bad då om en tavla och skrev: "Johannes är hans namn", och alla blev förundrade.

⁶⁴Genast öppnades hans mun och hans tunga löstes, och han började tala och prisa Gud.

⁶⁵Alla deras grannar greps av fruktan, och i hela Judeens bergsbygd talade man om det som hade hänt.

⁶⁶Alla som hörde det tog det till hjärtat och undrade vad det skulle bli av detta barn, för Herrens hand var med honom.

⁶⁷Hans far Sakarias blev uppfylld av den helige Ande och profeterade och sade:

⁶⁸"Välsignad är Herren, Israels Gud,som har besöktoch återlöst sitt folk!

⁶⁹Han har rest för ossfrälsningens horn [#1] i sin tjänare Davids hus,

⁷⁰så som han för länge sedan lovatgenom sina heliga profeters mun:

⁷¹frälsning från våra fienderoch från alla som hatar oss.

⁷²Han har visat barmhärtighetmot våra fäderoch tänkt på sitt heliga förbund,

⁷³den ed han gavvår fader Abraham:

⁷⁴att vi, frälsta från våra fienders hand,skulle få tjäna honomutan fruktan,

⁷⁵i helighet och rättfärdighetinför honom alla våra dagar.

⁷⁶Och du, barn, ska kallasden Högstes profet,för du ska gå före Herrenoch bana väg för honom.

⁷⁷Du ska ge hans folk kunskapom frälsningen,med förlåtelse för deras synder

⁷⁸genom vår Gudsbarmhärtiga kärlek.Så ska en soluppgångfrån höjden besöka oss,

⁷⁹[#1] för att lysa över demsom sitter i mörkeroch dödsskuggaoch styra våra fötterin på fridens väg."

⁸⁰Barnet växte och blev starkare i anden, och han levde i ödemarken [#1] fram till den dag då han skulle träda fram inför Israel.