Read Svenska Folkbibeln, 1998 Lukas 15 Bible Online

Lukas 15 - Svenska Folkbibeln, 1998 bible

Lukas 15

¹Alla tullindrivare och syndare höll sig nära Jesus för att höra honom.

²Men fariseerna och de skriftlärda kritiserade honom ständigt och sade: "Den där mannen tar emot syndare och äter med dem."

³Då berättade han denna liknelse för dem:

⁴"Om någon av er har hundra får och förlorar ett av dem, lämnar han då inte de nittionio i öknen och går ut efter det förlorade tills han finner det?

⁵Och när han har funnit det, blir han glad och lägger det över sina axlar.

⁶När han sedan kommer hem, samlar han sina vänner och grannar och säger till dem: Gläd er med mig! Jag fann mitt förlorade får.

⁷Jag säger er: På samma sätt blir det större glädje i himlen över en enda syndare som omvänder sig än över nittionio rättfärdiga som inte behöver någon omvändelse.

⁸Eller om en kvinna har tio silvermynt [#1] och tappar bort ett av dem, tänder hon då inte ett ljus och sopar huset och söker noga tills hon hittar det?

⁹Och när hon har hittat det, samlar hon sina väninnor och grannkvinnor och säger: Gläd er med mig! Jag fann myntet som jag förlorade.

¹⁰På samma sätt, säger jag er, blir det glädje bland Guds änglar över en enda syndare som omvänder sig."

¹¹Vidare sade han: "En man hade två söner.

¹²Den yngre av dem sade till sin far: Far, ge mig den del av förmögenheten som ska bli min. Då delade han sin egendom mellan dem.

¹³Några dagar senare packade den yngre sonen ihop allt sitt och reste långt bort till ett främmande land. Där levde han hämningslöst och slösade bort sin förmögenhet.

¹⁴När han hade gjort slut på allt, drabbades det landet av en svår svält och han började lida nöd.

¹⁵Då gick han bort och tog tjänst hos en av landets medborgare, som skickade ut honom på sina ägor för att vakta svin [#1]

¹⁶Han hade gärna velat äta sig mätt på [#1] fröskidorna [#2] som svinen åt, men ingen gav honom något.

¹⁷Då kom han till besinning [#1] och sade: Hur många arbetare hos min far har inte mat i överflöd, och här svälter jag ihjäl!

¹⁸Jag vill stå upp och gå hem till min far och säga till honom: Far, jag har syndat mot himlen och inför dig.

¹⁹Jag är inte längre värd att kallas din son. Låt mig få bli som en av dina arbetare.

²⁰Och han stod upp och gick till sin far. Medan han ännu var långt borta, fick hans far se honom och förbarmade sig över honom. Fadern skyndade fram, omfamnade honom och kysste honom.

²¹Sonen sade till honom: Far, jag har syndat mot himlen och inför dig. Jag är inte längre värd att kallas din son.

²²Men fadern sade till sina tjänare: Skynda er! Ta fram den finaste dräkten och klä honom, och sätt en ring på hans finger och skor på hans fötter.

²³Och hämta gödkalven och slakta den. Nu ska vi äta och fira,

²⁴för min son var död men har fått liv igen, han var förlorad men är återfunnen. Och festen började.

²⁵Men hans äldre son var ute på fälten. När han nu kom och närmade sig gården, fick han höra musik och dans.

²⁶Han kallade då till sig en av tjänarna och frågade vad detta kunde betyda.

²⁷Tjänaren svarade: Din bror har kommit hem, och din far har slaktat gödkalven eftersom han fått honom välbehållen tillbaka.

²⁸Då blev han arg och ville inte gå in. Hans far kom ut och försökte övertala honom,

²⁹men han svarade sin far: Här har jag slavat för dig alla dessa år och aldrig gått emot ditt ord, och mig har du aldrig gett ens en killing så att jag kunde fira med mina vänner.

³⁰Men när han där kommer hem, din son som har festat upp din förmögenhet tillsammans med horor, då har du slaktat gödkalven för honom!

³¹Fadern sade till honom: Mitt barn, du är alltid hos mig, och allt mitt är ditt.

³²Men nu måste vi fira och glädja oss, för din bror var död men har fått liv igen, han var förlorad men är återfunnen."