Read Svenska Folkbibeln, 1998 Lukas 18 Bible Online

Lukas 18 - Svenska Folkbibeln, 1998 bible

Lukas 18

¹Jesus berättade för dem en liknelse för att visa att de alltid ska be utan att tröttna:

²"I en stad fanns en domare som varken fruktade Gud eller hade respekt för människor.

³I samma stad fanns en änka som kom till honom gång på gång och sade: Ge mig rätt mot min motpart!

⁴En tid ville han inte, men sedan sade han till sig själv: Även om jag inte fruktar Gud eller har respekt för människor

⁵ska jag ändå ge den här änkan rätt, eftersom hon är så besvärlig. Annars pinar hon till slut livet ur mig med sitt springande." [#1]

⁶Och Herren sade: "Hör vad den orättfärdige domaren säger.

⁷Skulle då inte Gud skaffa rätt åt sina utvalda som ropar till honom dag och natt? Han lyssnar tålmodigt till dem [#1] .

⁸Jag säger er: Han ska snart skaffa dem rätt. Men ska Människosonen finna tron på jorden när han kommer?"

⁹För några som var säkra på att de själva var rättfärdiga och som föraktade andra berättade Jesus också denna liknelse:

¹⁰"Två personer gick upp till templet för att be. Den ene var farisé och den andre tullindrivare.

¹¹Farisén stod och bad för sig själv: Gud, jag tackar dig för att jag inte är som andra människor: roffare, brottslingar, äktenskapsbrytare eller som den där tullindrivaren.

¹²Jag fastar två gånger i veckan [#1] , jag ger tionde av allt jag får in [#2]

¹³Men tullindrivaren stod långt borta och vågade inte ens lyfta blicken mot himlen, utan slog sig mot bröstet [#1] och bad: Gud, förlåt en syndare som mig.

¹⁴Jag säger er: Han gick hem rättfärdig, inte den andre. Var och en som upphöjer sig ska bli förödmjukad, men den som ödmjukar sig ska bli upphöjd."

¹⁵Man bar också fram spädbarn till Jesus för att han skulle röra vid dem. När lärjungarna såg det, visade de bort dem.

¹⁶Men Jesus kallade dem till sig och sade: "Låt barnen komma till mig och hindra dem inte, för Guds rike tillhör sådana som de.

¹⁷Jag säger er sanningen: Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in."

¹⁸En högt uppsatt man [#1] frågade Jesus: "Gode Mästare! Vad ska jag göra för att få evigt liv?"

¹⁹Jesus sade till honom: "Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud.

²⁰Buden kan du: Du ska inte begå äktenskapsbrott. Du ska inte mörda. Du ska inte stjäla. Du ska inte vittna falskt. Hedra din far och din mor."

²¹Mannen sade: "Allt det har jag hållit sedan jag var ung [#1] "

²²När Jesus hörde det, sade han till honom: "Ett fattas fortfarande för dig. Sälj allt du äger och dela ut till de fattiga. Då kommer du att ha en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig."

²³När mannen hörde detta blev han djupt bedrövad, för han var mycket rik.

²⁴Jesus såg att han var bedrövad [#1] och sade: "Hur svårt är det inte för dem som har pengar att komma in i Guds rike!

²⁵Det är lättare för en kamel [#1] att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike."

²⁶De som hörde det sade: "Vem kan då bli frälst?"

²⁷Han svarade: "Det som är omöjligt för människor är möjligt för Gud."

²⁸Då sade Petrus: "Vi har lämnat det vi hade och följt dig."

²⁹Jesus sade till dem: "Jag säger er sanningen: Var och en som har lämnat hus eller hustru eller syskon eller föräldrar eller barn för Guds rike

³⁰ska få mångdubbelt igen redan i den här världen, och sedan evigt liv i den kommande världen."

³¹[#1] Jesus tog de tolv åt sidan och sade till dem: "Se, vi går upp till Jerusalem, och allt som är skrivet om Människosonen genom profeterna ska gå i uppfyllelse.

³²Han ska utlämnas åt hedningarna, och de ska håna och skymfa honom, spotta på honom,

³³gissla honom och döda honom. Och på tredje dagen ska han uppstå."

³⁴Men lärjungarna förstod ingenting av detta. Det var fördolt för dem, och de fattade inte vad han menade.

³⁵När Jesus närmade sig Jeriko satt en blind man vid vägen och tiggde.

³⁶Han hörde folk gå förbi och frågade vad som hände.

³⁷Man berättade för honom att Jesus från Nasaret gick förbi,

³⁸och då ropade han: "Jesus, Davids son, förbarma dig över mig!"

³⁹De som gick främst sade åt honom att vara tyst, men han ropade bara ännu mer: "Davids son, förbarma dig över mig!"

⁴⁰Jesus stannade och befallde att mannen skulle ledas fram till honom. När han kom närmare frågade Jesus:

⁴¹"Vad vill du att jag ska göra för dig?" Han svarade: "Herre, gör så att jag kan se igen!"

⁴²Jesus sade till honom: "Du får din syn. Din tro har frälst dig."

⁴³Genast kunde han se, och han följde Jesus och prisade Gud. Och allt folket som såg det prisade Gud.