Read Svenska Folkbibeln, 1998 Apostlagärningarna 18 Bible Online

Apostlagärningarna 18 - Svenska Folkbibeln, 1998 bible

Apostlagärningarna 18

¹Sedan lämnade Paulus Aten och kom till Korint [#1]

²Där träffade han en jude vid namn Aquila, född i Pontus [#1] , och hans hustru Priscilla. De hade nyligen kommit från Italien, eftersom Claudius hade befallt att alla judar skulle lämna Rom [#2] Till dessa båda kom nu Paulus, [#3]

³och då de hade samma yrke, stannade han hos dem och arbetade. De var nämligen tältmakare [#1]

⁴Varje sabbat förde han samtal i synagogan och försökte övertyga både judar och greker.

⁵[#1] När Silas och Timoteus kom ner från Makedonien [#2] var Paulus fullt upptagen med att förkunna [#3] ordet och vittna för judarna att Jesus är Messias.

⁶Men när de gick emot honom och hånade honom, skakade han av dammet från sina kläder [#1] och sade till dem: "Ert blod ska komma över era egna huvuden [#2] Jag är utan skuld. Från och med nu går jag till hedningarna."

⁷Han gick därifrån och tog in hos Titius Justus, en man som vördade Gud och som hade ett hus alldeles intill synagogan.

⁸Crispus, föreståndaren för synagogan, och hela hans familj kom till tro på Herren. Även många andra korintier som lyssnade kom till tro och döptes.

⁹En natt sade Herren i en syn till Paulus: "Var inte rädd, utan tala och låt dig inte tystas!

¹⁰Jag är med dig. Ingen ska röra dig eller skada dig, för jag har mycket folk här i staden."

¹¹Han stannade hos dem i ett år och sex månader och undervisade i Guds ord.

¹²När Gallio [#1] var ståthållare i Achaia gick judarna till gemensamt angrepp mot Paulus och drog honom inför domstol

¹³och sade: "Den här mannen förleder folk till att dyrka Gud på ett sätt som är mot lagen."

¹⁴Paulus skulle just öppna munnen när Gallio sade till judarna: "Hade det handlat om något brott eller illdåd skulle jag naturligtvis ta upp ert klagomål, ni judar.

¹⁵Men gäller det tvistefrågor om ord och namn och er egen lag, då får ni ta hand om det själva. I sådana tvister tänker jag inte vara domare."

¹⁶Och han skickade ut dem från domstolen.

¹⁷Alla grep då synagogföreståndaren Sostenes [#1] och misshandlade honom mitt framför domarsätet utan att Gallio brydde sig om det.

¹⁸Paulus stannade i Korint ännu en tid innan han tog avsked av bröderna och avseglade mot Syrien i sällskap med Priscilla och Aquila. I Kenkrea [#1] hade han dessförinnan låtit raka sitt huvud, eftersom han avlagt ett löfte [#2]

¹⁹De kom till Efesos [#1] , och där lämnade han de andra. Själv gick han in i synagogan och samtalade med judarna.

²⁰De bad honom stanna längre, men han avböjde

²¹och tog avsked och sade: "Jag kommer tillbaka till er igen, om Gud vill." Sedan seglade han ut från Efesos.

²²När han kom till Caesarea gick han upp och hälsade på församlingen och for därefter ner till Antiokia.

²³Efter en tid bröt Paulus upp och reste först genom Galatien och sedan genom Frygien, och han styrkte alla lärjungarna.

²⁴[#1] Till Efesos kom en jude som hette Apollos, en bildad man som var född i Alexandria [#2] och mycket kunnig i Skrifterna.

²⁵Han hade fått undervisning om Herrens väg och talade brinnande i anden och undervisade noggrant om Jesus, men han kände bara till Johannes dop.

²⁶Nu började han predika frimodigt i synagogan. När Priscilla och Aquila hörde honom, tog de sig an honom och förklarade Guds väg grundligare för honom.

²⁷När Apollos sedan ville ta sig över till Achaia, uppmuntrade bröderna honom och skrev till lärjungarna [#1] att de skulle ta emot honom. Han kom dit och blev till stor hjälp för dem som genom Guds nåd hade kommit till tro.

²⁸Han motbevisade nämligen judarna med kraft och bevisade offentligt utifrån Skrifterna att Jesus är Messias.