Read Svenska Folkbibeln, 1998 Romarbrevet 8 Bible Online

Romarbrevet 8 - Svenska Folkbibeln, 1998 bible

Romarbrevet 8

¹Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus.

²Livets Andes lag har i Kristus Jesus [#1] gjort mig fri från syndens och dödens lag.

³Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den köttsliga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, till det yttre lik en syndig människa. I hans kropp fördömde Gud synden.

⁴Så skulle lagens rättfärdiga krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden.

⁵De som lever efter köttet tänker på det som hör till köttet, men de som lever efter Anden tänker på det som hör till Anden.

⁶Köttets sinne är död, men Andens sinne är liv och frid.

⁷Köttets sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller.

⁸De som lever i köttet kan inte behaga Gud.

⁹Ni däremot lever inte i köttet utan i Anden, eftersom [#1] Guds Ande bor i er. Den som inte har Kristi Ande tillhör inte honom.

¹⁰Om Kristus bor i er är visserligen kroppen död på grund av synden, men Anden är liv [#1] på grund av rättfärdigheten.

¹¹Och om Anden från honom som uppväckte Jesus från de döda bor i er, då ska han som uppväckte Kristus från de döda också göra era dödliga kroppar levande genom sin Ande som bor i er.

¹²Vi har alltså skyldigheter, bröder, men inte mot vår köttsliga natur så att vi ska leva efter köttet.

¹³Om ni lever efter köttet kommer ni att dö. Men om ni genom Anden dödar kroppens gärningar kommer ni att leva.

¹⁴Alla som drivs [#1] av Guds Ande är Guds barn.

¹⁵Ni har inte fått slaveriets ande så att ni på nytt måste leva i fruktan. Nej, ni har fått barnaskapets [#1] Ande, och i honom ropar vi: "Abba [#2] ! Far!"

¹⁶Anden själv vittnar med vår ande att vi är Guds barn.

¹⁷Och är vi barn så är vi också arvingar, Guds arvingar och Kristi medarvingar, lika visst som vi lider med honom för att också förhärligas med honom.

¹⁸Jag menar att den här tidens lidanden inte kan jämföras med den härlighet som ska uppenbaras och bli vår.

¹⁹Själva skapelsen väntar och längtar efter att Guds barn ska uppenbaras. [#1]

²⁰Skapelsen har ju blivit lagd under förgängelsen, inte av egen vilja utan genom honom som lade den därunder. Ändå finns det hopp om

²¹att även skapelsen ska befrias från sitt slaveri under förgängelsen och nå fram till Guds barns härliga frihet [#1]

²²Vi vet att hela skapelsen gemensamt fortfarande suckar och våndas [#1]

²³[#1] Och inte bara den, utan också vi som har fått Anden som förstlingsfrukt [#2] suckar inom oss och väntar på barnaskapet, vår kropps förlossning.

²⁴I hoppet är vi frälsta. Men ett hopp som man ser uppfyllt är inte längre något hopp. Vem hoppas på det han redan ser?

²⁵Men om vi hoppas på det vi inte ser, så väntar vi uthålligt.

²⁶Så hjälper också Anden oss i vår svaghet. Vi vet inte vad vi borde be om, men Anden själv vädjar för oss med suckar utan ord.

²⁷Och han som utforskar hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden vädjar för de heliga så som Gud vill.

²⁸Vi vet att allt samverkar till det bästa för dem som älskar Gud, som är kallade efter hans beslut.

²⁹Dem som han i förväg har känt som sina har han också förutbestämt till att formas efter hans Sons bild, så att Sonen blir den förstfödde bland många bröder.

³⁰Och dem som han har förutbestämt har han också kallat, och dem som han har kallat har han också förklarat rättfärdiga, och dem som han har förklarat rättfärdiga har han också förhärligat.

³¹Vad ska vi nu säga om detta? Om Gud är för oss, vem kan då vara emot oss?

³²Han som inte skonade sin egen Son utan utlämnade honom för oss alla, hur skulle han kunna annat än att också skänka oss allt med honom?

³³Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud är den som frikänner.

³⁴Vem är det som fördömer? Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som blivit uppväckt och som sitter på Guds högra sida och vädjar för oss.

³⁵Vem kan skilja oss från Kristi kärlek? Nöd eller ångest, förföljelse eller svält, nakenhet, fara eller svärd?

³⁶Det står ju skrivet: För din skull dödas vi dagen lång, vi räknas som slaktfår.

³⁷Men i allt detta vinner vi en överväldigande seger genom honom som har älskat oss.

³⁸För jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller furstar, varken något som nu är eller något som ska komma, varken makter,

³⁹höjd eller djup eller något annat skapat ska kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.