Read Svenska Karl XII:s Bibel, 1873 Job 28 Bible Online

Job 28 - Svenska Karl XII:s Bibel, 1873 bible

Job 28

¹Silfret hafver sin gång, och guldet sitt rum, der det verkas.

²Jern tager man utaf jordene, och utaf stenar smälter man koppar.

³På mörkret varder ju en tid ände, och finner ju någor på sistone det fördolda.

⁴Det springer ut en sådana bäck, att de, som bo deromkring, icke kunna gå deröfver till fots; han varder menniskomen allt för djup, och flyter sin kos.

⁵Man får ock eld nedan utu jordene; der dock ofvantill bröd växer.

⁶Man finner saphir på somlig rum, och jordklimpar, der guld är uti.

⁷Den stigen hafver ingen fogel kunnat, och intet gamsöga sett;

⁸De stolta barn hafva icke trampat honom, och intet lejon gångit deruppå.

⁹Bär man också handena på stenen, och grafver bergen omkull.

¹⁰Man grafver bäcker utu hällebergen, och allt det kosteligit är, ser ögat.

¹¹Man förtager strömmom vattnet, och hafver fram i ljuset det derutinnan fördoldt är.

¹²Huru vill man nu vishet finna, och hvar är rummet till förståndighet?

¹³Ingen vet hvar hon ligger; och varder icke funnen i de lefvandes lande.

¹⁴Afgrundet säger: Hon är icke i mig; och hafvet säger: När mig är hon icke.

¹⁵Man kan icke gifva der penningar före, ej heller silfver uppväga, till att betala henne med.

¹⁶Hon räknas icke vid Ophiriskt guld, eller vid kostelig onich och saphir;

¹⁷Guld och diamant kan icke liknas dervid, ej heller kan hon tillbytas för gyldene klenodier.

¹⁸Ramoth och Gabis aktar man intet; hon är högre aktad än perlor.

¹⁹Topats af Ethiopien varder icke lika skattad emot henne, och det renaste guld gäller icke deremot.

²⁰Hvadan kommer då visheten? Och hvar är rummet till förståndigheten?

²¹Hon är fördold för allas lefvandes ögon, och öfverskyld för foglarna under himmelen.

²²Fördömelsen och döden säga: Vi hafve med vår öron hört hennes rykte.

²³Gud vet vägen dertill, och känner hennes rum.

²⁴Förty han ser jordenes ända, och skådar allt det under himmelen är;

²⁵Så att han gifver vädrena sina vigt, och vattnena sitt matt.

²⁶Då han satte regnena ett mål före, och tordönenom och ljungeldenom sin väg,

²⁷Då såg han henne, och räknade henne; tillredde henne, och fann henne;

²⁸Och sade till menniskona: Si, Herrans fruktan är vishet; och fly det onda är förståndighet.