Read Svenska Karl XII:s Bibel, 1873 Psaltaren 55 Bible Online

Psaltaren 55 - Svenska Karl XII:s Bibel, 1873 bible

Psaltaren 55

¹En undervisning Davids, till att föresjunga på strängaspel.

²Gud, hör mina bön, och fördölj dig icke för mitt bedjande.

³Akta uppå mig, och hör mig, huru jämmerliga jag klagar och gråter;

⁴Att fienden så ropar, och den ogudaktige tränger; ty de vilja komma mig på skada, och äro mig svårliga vrede.

⁵Mitt hjerta ängslas i mitt lif, och dödsens fruktan är fallen uppå mig.

⁶Fruktan och bäfvande är mig uppåkommet, och grufvelse hafver öfverfallit mig.

⁷Jag sade: O! hade jag vingar såsom dufvor, att jag måtte flyga, och någorstäds blifva;

⁸Si, så ville jag draga mig långt bort, och blifva i öknene. Sela.

⁹Jag ville skynda mig, att jag måtte undkomma för storm och oväder.

¹⁰Gör, Herre, deras tungor oens, och låt dem förgås; ty jag ser orätt och trätor i stadenom.

¹¹Sådant går dag och natt allt omkring, innan hans murar; möda och arbete är derinne.

¹²Orätten regerar derinne; lögn och bedrägeri vänder intet igen uppå hans gator.

¹³Om min fiende skämde mig, ville jag det lida; och om min hatare trugade mig, ville jag gömma mig bort för honom.

¹⁴Men du äst min stallbroder, min skaffare, och min kände vän.

¹⁵Vi, som vänliga omginges inbördes med hvarannan, vi vandrade i Guds hus tillhopa.

¹⁶Döden öfverfalle dem, och fare sig lefvande uti helvetet; ty all skalkhet är uti deras hop.

¹⁷Men jag vill ropa till Gud, och Herren skall hjelpa mig.

¹⁸Om afton, morgon och middag vill jag klaga och gråta; så skall han höra mina röst.

¹⁹Han förlöser mina själ ifrå dem som vilja till verka med mig, och skaffar henne ro; ty de äro många emot mig.

²⁰Gud skall hörat, och späka dem, den alltid blifver. Sela. Ty de vända sig icke, och frukta Gud intet;

²¹Ty de lägga sina händer uppå hans fridsamma, och ohelga hans förbund.

²²Deras mun är halare än smör, och hafva dock örlig i sinnet; deras ord äro lenare än olja, och äro dock bar svärd.

²³Kasta dina omsorg uppå Herran, han skall försörja dig; och skall icke låta den rättfärdiga i oro blifva till evig tid. Men Gud, du skall nederstörta dem uti den djupa kulona; de blodgiruge och falske skola icke komma till sin halfva ålder; men jag hoppas uppå dig.