Read Svenska Karl XII:s Bibel, 1873 Ordspråksboken 29 Bible Online

Ordspråksboken 29 - Svenska Karl XII:s Bibel, 1873 bible

Ordspråksboken 29

¹Hvilken som emot straff genstörtig är, han skall med hast förderfvad varda, utan all hjelp.

²När de rättfärdige månge äro, så glädes folket; men när den ogudaktige regerar, så suckar folket.

³Den som vishet älskar, han gläder sin fader; men den som skökor uppehåller, han mister sina ägodelar.

⁴En Konung upprätter landet genom rätt; men en girig förderfvar det.

⁵Den som smekrar med sin nästa, han utbreder ett nät för hans fötter.

⁶När en ond syndar, besnärjer han sig sjelf; men en rättfärdig fröjdar sig, och hafver glädje.

⁷Den rättfärdige känner den fattigas sak; den ogudaktige aktar ingen förnuft.

⁸De bespottare föra en stad i olycko; men de vise stilla vrede.

⁹När en vis med en dåra till handel kommer, han vare vred eller glad, så hafver han dock ingen ro.

¹⁰De blodgirige hata den fromma; men de rättfärdige vårda sig om hans själ.

¹¹En dåre gjuter sin anda allan ut; men en vis man håller tillbaka.

¹²En herre, som till lögn lust hafver, hans tjenare äro alle ogudaktige.

¹³Fattige och ockrare bo ibland hvarannan; begges deras ögon upplyser Herren.

¹⁴En Konung, som de fattiga troliga dömer, hans säte blifver evigliga beståndandes.

¹⁵Ris och straff gifver vishet; men ett barn, som hafver sjelfsvåld, skämmer sina moder.

¹⁶Der månge ogudaktige äro, der äro många synder; men de rättfärdige skola se deras fall.

¹⁷Tukta din son, så skall han vederqvicka dig, och göra dine själ vällust.

¹⁸När Prophetien ute är, så förskingras folket; men väl är honom, som lagen vid magt håller.

¹⁹En tjenare låter icke näpsa sig med ordom; förty, om han än förstår det, så tager han sig dock intet deraf.

²⁰Ser du en, som snar är till att tala, det är mera hopp uppå en dåra, än uppå honom.

²¹Om en tjenare varder af ungdom kräseliga hållen, så vill han sedan vara en herre.

²²En vredsam man kommer träto åstad, och en harmse man gör många synder.

²³Menniskones högfärd skall omstörta henne; men ära skall upphöja den ödmjuka.

²⁴Den som med tjufvar del hafver, hörer bannas; och säger icke till, han hatar sitt lif.

²⁵Den som rädes för menniskom, han kommer på fall; men den som sig förlåter uppå Herran, han varder beskyddad.

²⁶Månge söka ens Förstas ansigte; men hvars och ens dom kommer af Herranom.

²⁷En orättfärdig man är dem rättfärdigom en styggelse; och den som på en rätt väg är, han är dens ogudaktigas styggelse.