Read Svenska Karl XII:s Bibel, 1873 Jesaja 32 Bible Online

Jesaja 32 - Svenska Karl XII:s Bibel, 1873 bible

Jesaja 32

¹Si, en Konung varder regerandes med rättviso; och Förstarna, varda rådande till att hålla rätten vid magt;

²Att hvar man skall vara såsom en den der för väder bevarad är, och såsom en den der för skurregn förskyld är; såsom vattubäcker på en torr plats, såsom skuggan af ett stort berg uti torro lande.

³Och de seende ögon skola icke låta förblinda sig, och de tillhörares öron skola grant påmärka.

⁴Och de galne skola lära klokhet, och den stumma tungan skall färdig varda, och renliga tala.

⁵En dåre skall icke mer varda kallad en Förste, ej heller en giriger en herre.

⁶Ty en dåre talar om dårhet, och hans hjerta umgår med det ondt är, att han skall åstadkomma skrymteri, och predika om Herran villfarelse; att han dermed de hungroga själar utsvälta skall, och förmena dem törstiga drycken.

⁷Ty dens girigas regerande är icke utan skada; ty han finner listighet till att förderfva de elända med falskom ordom, då han den fattigas rätt tala skall.

⁸Men Förstar skola hafva Förstliga tankar, och blifva dervid.

⁹Står upp, I stolta qvinnor, hörer mina röst; I döttrar, som så säkra ären, fatter med öronen mitt tal.

¹⁰Det är på år och dag till görandes, så skolen I, som säkra ären, bäfva; ty det varder ingen vinand, så blifver ock ingen upphemtning.

¹¹Förskräcker eder, I stolta qvinnor; bäfver, I säkra. Det skall ske, att I skolen varda afklädda, blottada, gjordada om länderna.

¹²Man skall beklaga om åkrar, ja, om de lustiga åkrar, och om de fruktamma vinträ.

¹³Ty på mins folks åker skall växa törn och tistel; ja, ock öfver all glädjehus uti den glada staden.

¹⁴Ty palatsen skola öfvergifven varda, och det stora mantalet i stadenom skall förminskas, så att torn och fäste skola blifva till eviga kulor, och vilddjurom till glädje, hjordom till bet;

¹⁵Tilldess att öfver oss utgjuten varder Anden af höjdene. Så skall då öknen varda till en åkermark, och åkermarken skall för en skog räknad blifva;

¹⁶Och rätten skall bo i öknene, och rättfärdigheten blifva på åkermarkene;

¹⁷Och rättfärdighetenes frukt skall vara frid, och rättfärdighetenes nytta skall vara evig stillhet och säkerhet;

¹⁸Så att mitt folk skall bo uti fridshusom, uti trygga boningar, och i skön rolighet.

¹⁹Men hagel skall vara nedre i skogenom, och staden skall ligga lågt nedre.

²⁰Väl eder, som sån allestäds vid vattnet; ty der mågen I låta oxars och åsnars fötter gå uppå.