Read Svenska Karl XII:s Bibel, 1873 3 Moseboken 27 Bible Online

3 Moseboken 27 - Svenska Karl XII:s Bibel, 1873 bible

3 Moseboken 27

¹Och Herren talade med Mose, och sade:

²Tala med Israels barn, och säg till dem: Om någor gör Herranom ett besynnerligit löfte, så att han skattar sig;

³Så skall detta vara skattningen: en mansperson tjuguåra gammal, intill sextio år, skall du skatta på femtio silfversiklar, efter helgedomens sikel;

⁴En qvinnosperson på tretio siklar.

⁵Men ifrå fem år in till tjugu år, om det är en mansperson, skall du skatta honom på tjugu siklar; en qvinnosperson på tio siklar.

⁶Är det en månad gammalt, intill fem år, om det är en mansperson, skall du skatta det på fem silfversiklar; en qvinno på tre silfversiklar.

⁷Men är det sextioåra gammalt, och derutöfver, och är en mansperson, skall du skatta honom på femton silfversiklar; en qvinno på tio siklar.

⁸Om han är för fattig till sådana skattning, så skall han gå för Presten, och Presten skall skatta honom; och han skall skatta honom efter som hans hand, som löftet gjort hafver, förvärfva kan.

⁹Om det är af boskap, det man Herranom offra må, allt det man Herranom gifver, det är heligt.

¹⁰Man skall icke vexla det, eller förvandlat, ett godt för ett ondt, eller ett ondt för ett godt. Om någor vexlar det, ett djur för det andra, så skola de båda vara helig.

¹¹Är det djuret orent, det man icke bör offra Herranom, så skall man hafva det fram för Presten;

¹²Och Presten skall skatta det, om det är godt eller ondt. Och det skall blifva vid Prestens skattning.

¹³Vill någor lösa det, han skall gifva femtedelen utöfver skattningena.

¹⁴Om någor helgar sitt hus, så att det skall vara Herranom heligt, så skall Presten skatta det, om det är godt eller ondt. Och efter som Presten skattar det, så skall det blifva.

¹⁵Men om han, som det helgat hafver, vill det lösa, skall han gifva den femte delen i silfver mer än som det skattadt är, och så skall det varda hans.

¹⁶Om någor helgar Herranom ett stycke åker af sitt arfvegods, så skall den skattad varda efter som han bär. Bär han en homer korn, så skall han gälla femtio silfversiklar.

¹⁷Men helgar han sin åker straxt ifrå klangåret, så skall han gälla efter hans värde.

¹⁸Hafver han helgat honom efter klangåret, så skall Presten räkna honom efter de åren, som tillbakastå intill klangåret, och derefter skatta honom desto ringare.

¹⁹Vill han, som honom helgat hafver, lösa åkren, så skall han gifva femtedelen i silfver, mer än han skattad är, och så skall han varda hans.

²⁰Vill han icke lösan, utan säljer honom enom androm, så skall han icke mer lösa honom;

²¹Utan den samme åkren, när han i klangåret lös utgår, skall vara helig Herranom, såsom en förspilld åker, och skall vara Prestens arfvegods.

²²Om någor helgar Herranom en åker, den han köpt hafver, och icke hans arfvegods är;

²³Så skall Presten räkna honom hvad han gälla kan intill klangåret, och han skall på samma dagen gifva den skattningen ut, att hon skall vara Herranom helig.

²⁴Men på klangåret skall han komma till honom igen, som honom sålt hade, att han blifver hans arfvegods i landena.

²⁵All skattning skall ske efter helgedomens sikel; men en sikel gör tjugu gera.

²⁶Det förstfödda ibland boskapen, det Herranom eljest tillhörer, skall ingen helga, vare sig oxe eller får; ty det är Herrans.

²⁷Är något orent på boskapen, så skall man lösa det efter sitt värde, och derutöfver gifva den femte delen. Vill han icke lösa det, så må det säljas efter sitt värde.

²⁸Man skall intet spillgifvet sälja eller lösa, det någor Herranom tillspillogifver, af allt det hans ägodelar är, vare sig menniska, boskap, eller arfåker; ty allt spillgifvet är det aldrahelgasta Herranom.

²⁹Man skall icke lösa någon spillgifven mennisko; utan hon skall döden dö.

³⁰All tionde i landet, både af landsens säd, och af frukten af trän, höra Herranom till, och skola vara helig Herranom.

³¹Vill någor lösa sin tiond, han skall gifva femtedelen utöfver.

³²Och all tiond af fä och får, och allt det under ris går, det är en helig tiond Herranom,

³³Man skall icke fråga, om det är godt eller ondt; man skall icke heller vexlat. Om någor vexlar det, så skall både vara heligt, och icke löst varda.

³⁴Desse äro de bud, som Herren böd Mose till Israels barn på Sinai berg.