Read Svenska Karl XII:s Bibel, 1873 Hesekiel 42 Bible Online

Hesekiel 42 - Svenska Karl XII:s Bibel, 1873 bible

Hesekiel 42

¹Och han hade mig ut bort uti yttra gården norrut, ibland de kamrar som lågo emot den byggningen, som vid templet stod, och emot templet norrut;

²Hvilken plan hundrade alnar lång var, ifrå portenom norrut, och femtio alnar bred.

³Tjugu alnar voro emot den inra gården, och emot golfvet i yttra gårdenom, och tretio alnar ifrå det ena hörnet intill det andra.

⁴Och innantill för kamrarna var en plan, tio alnar bred; en väg af en aln, och deras dörrar norrut.

⁵Och ofvan denna kamrarna voro andre trängre kamrar; ty rummet i de nedra och medelkamrarna var icke stort;

⁶Ty det var tregge bottnar högt, och hade dock inga pelare, såsom gårdarna pelare hade; utan voro satte slätt hvar uppå den andra.

⁷Och den yttre gården var omfattad med en mur, der kamrarna vid stodo; den var femtio alnar lång.

⁸Och kamrarna stodo hvar efter den andra, och femtio alnar långt vid yttra gården; men rummet för templet var hundrade alnar långt.

⁹Och nedanför kamrarna var en plan österut, der man utur yttra gårdenom gick.

¹⁰Och vid muren östantill voro ock kamrar.

¹¹Och der var också en plan före, lika som för de andra kamrarna nordantill; och all ting var lika, med längd, bredd, och allt det deruppå var, såsom tillförene på de andra.

¹²Och sunnantill voro ock lika sådana kamrar, med dörrar, och för planenom var den dörren söderut, der man framkommer ifrå den muren som östantill ligger.

¹³Och han sade till mig: De kamrar norrut, och de kamrar söderut emot templet, de höra till helgedomen, der Presterna inne äta, då de offra Herranom det aldrahelgasta offret, och de skola der inlägga det aldrahelgasta offret, nämliga spisoffer, syndoffer och skuldoffer; ty det är ett heligt rum.

¹⁴Och då Presterna gå derin, skola de icke gå åter utu helgedomenom igen uti yttra gården; utan skola tillförene aflägga sin kläder, der de uti tjent hafva, in uti samma kammaren; ty de äro helig; och de skola draga sin andra kläder uppå, och sedan utgå ibland folket.

¹⁵Och då han hade mält allt huset innantill, hade han mig ut till den porten österut, och han mälte ifrå honom allt deromkring.

¹⁶Österut mälte han femhundrade stänger långt.

¹⁷Och norrut mälte han ock femhundrade stänger långt;

¹⁸Desslikes söderut, ock femhundrade stänger.

¹⁹Och då han kom vesterut, mälte han ock femhundrade stänger långt.

²⁰Alltså höll muren, den han mält hade, i fyrkant, på hvar sidon femhundrade stänger, allt omkring, att det helga skulle åtskildt vara ifrå det ohelga.