Read Svenska Karl XII:s Bibel, 1873 Matteus 23 Bible Online

Matteus 23 - Svenska Karl XII:s Bibel, 1873 bible

Matteus 23

¹Då talade Jesus till folket, och till sina Lärjungar.

²Sägandes: På Mose stol sitta de Skriftlärde och Phariseer.

³Allt det de bjuda eder hålla, det håller och görer; men efter deras gerningar görer icke; ty de säga, och göra intet.

⁴De binda tunga och odrägeliga bördor tillsamman, och lägga menniskomen på härdarna; men de vilja icke sjelfve röra dem med ett finger.

⁵Men alla sina gerningar göra de, på det de skola varda sedde af menniskomen; de göra sina tänkeskrifter breda, och fållarna på sin kläder stora;

⁶De sitta gerna främst vid borden, och i Synagogorna;

⁷Och vilja gerna varda helsade på torgen, och heta af menniskomen: Rabbi, Rabbi.

⁸Men I skolen icke låta kalla eder Rabbi; ty en är edar Mästare, Christus, och I ären alle bröder.

⁹Och I skolen ingen fader kalla eder på jordene; ty en är edar Fader, som är i himlom.

¹⁰Och I skolen icke låta kalla eder Mästare; ty en är edar Mästare, Christus.

¹¹Den som är ypperst ibland eder, han skall vara edar tjenare.

¹²Ty den sig upphöjer, han skall varda förnedrad; och den sig förnedrar, han skall varda upphöjd.

¹³Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som tillsluten himmelriket för menniskomen; I gån icke der sjelfve in, och dem som in vilja, tillstädjen I icke ingå.

¹⁴Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som uppäten enkors hus, förebärande långa böner; fördenskull skolen I få dess hårdare fördömelse.

¹⁵Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som faren omkring vatten och land, att I skolen göra en Proselyt; och när han gjord är, gören I honom till helvetes barn, dubbelt mer än I sjelfve ären.

¹⁶Ve eder, blinde ledare, ty I sägen: Hvilken som svär vid templet, det är intet; men den som svär vid guldet i templet, han är saker.

¹⁷I galne och blinde; hvilket är yppare, guldet, eller templet som helgar guldet?

¹⁸Och hvilken som svär vid altaret, det är intet; men den der svär vid offret, som deruppå är, han är saker.

¹⁹I galne och blinde, hvilket är yppare, offret, eller altaret som helgar offret?

²⁰Derföre, den som svär vid altaret, han svär vid det sjelft, och vid allt det derpå är.

²¹Och den som svär vid templet, han svär vid det sjelft, och vid honom som deruti bor.

²²Och den som svär vid himmelen, han svär vid Guds stol, och vid honom som deruppå sitter.

²³Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som gören tiond af mynto, dill och kumin, och låten bestå det som svårast är i lagen, nämliga domen, barmhertigheten och tron; detta skulle man göra, och det andra icke låta.

²⁴I blinde ledare, som silen myggor, och uppsvälgen camelen.

²⁵Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som gören drickekaret och fatet rent utantill; men innantill äro all ting full med rof och orenlighet.

²⁶Du blinde Pharisee, gör först rent det som är innantill i drickekaret, och i fatet, att det utvärtes är må ock rent varda.

²⁷Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som ären like de grafvar, som utantill äro hvitmenade, hvilka utvärtes synas dägeliga; men innantill äro de fulla med de dödas ben och all orenlighet.

²⁸Så synes ock I utvärtes för menniskomen rättfärdige; men invärtes ären I fulle med skrymteri och odygd.

²⁹Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som uppbyggen Propheternas grafvar, och pryden de rättfärdigas grifter,

³⁰Sägande: Hade vi varit i våra fäders tid, vi skullom icke hafva varit delaktige med dem i Propheternas blod.

³¹Så betygen I då öfver eder sjelfva, att I ären deras barn, som Propheterna dråpo.

³²Nu väl, uppfyller ock I edra fäders mått.

³³I ormar, I huggormars afföda, huru skolen I undfly helvetes fördömelse?

³⁴Derföre, si, jag sänder till eder Propheter, och visa och Skriftlärda; och somliga af dem skolen I dräpa och korsfästa, och somliga af dem skolen I hudflänga i edra Synagogor, och förfölja ifrå den ena staden till den andra;

³⁵På det öfver eder skall komma allt rättfärdigt blod, som är utgjutet på jordene, ifrå dens rättfärdiga Abels blod, intill Zacharie, Barachie sons, blod, hvilken I dråpen emellan templet och altaret.

³⁶Sannerliga säger jag eder, att allt detta skall komma uppå detta slägtet.

³⁷Jerusalem, Jerusalem, du som dräper Propheterna, och stenar dem som äro sände till dig; huru ofta hafver jag velat församla din barn, lika som hönan församlar sina kycklingar under sina vingar, och I villen icke?

³⁸Si, edart hus skall eder blifva öde.

³⁹Ty jag säger eder: Efter denna tiden skolen I icke se mig, tilldess I skolen säga: Välsignad vare han, som kommer i Herrans Namn.