Read Svenska Karl XII:s Bibel, 1873 Romarbrevet 15 Bible Online

Romarbrevet 15 - Svenska Karl XII:s Bibel, 1873 bible

Romarbrevet 15

¹Skole ock vi, som starke äre, draga deras skröplighet, som svage äro, och icke täckas oss sjelfvom.

²Så skicke sig hvar och en af oss, att han måtte täckas sin nästa till godo, till förbättring.

³Ty ock Christus täcktes icke sig sjelfvom; utan såsom skrifvet står: Deras försmädelser, som dig försmäda, hafva fallit öfver mig.

⁴Ty hvad som helst föreskrifvet är, det är skrifvet oss till lärdom; att vi, genom tålamod och Skriftenes tröst, skole hafva en förhoppning.

⁵Men Gud, som tålamod och trösten gifver, gifve eder, att I ären inbördes ens till sinnes, efter Christum Jesum;

⁶Att I med enom håg, och med enom mun, mågen prisa Gud, och vårs Herras Jesu Christi Fader.

⁷Derföre upptager hvar den andra, såsom ock Christus hafver upptagit oss till Guds äro.

⁸Men jag säger, att Jesus Christus var omskärelsens tjenare, för Guds sannings skull, till att fast göra de löften, som till fäderna skedde;

⁹Men att Hedningarna skola ära Gud, för barmhertighetenes skull; såsom skrifvet är: Fördenskull skall jag prisa dig ibland Hedningarna, och sjunga dino Namne.

¹⁰Och åter säger han: Glädjens, I Hedningar, med hans folk;

¹¹Och ändå sedan: Lofver Herran, alle Hedningar, och priser honom, all folk.

¹²Och åter säger Esaias: Det skall vara Jesse rot, och den som uppstå skall att råda öfver Hedningarna; på honom skola Hedningarna hoppas.

¹³Men Gud, som hoppet gifver, uppfylle eder med alla fröjd och frid i trone, att I hafven ett fullkommeligit hopp, genom dens Helga Andas kraft.

¹⁴Mine bröder, jag vet väl sjelf af eder, att I ären fulle af godhet, uppfyllde med all kunskap, förmående förmana hvar den andra.

¹⁵Dock likväl, bröder, hafver jag skrifvit eder endels dristeliga till, att kommat eder till sinnes, för den nåds skull, som mig gifven är af Gudi;

¹⁶Att jag skall vara Jesu Christi tjenare ibland Hedningarna, offrandes Guds Evangelium; att Hedningarne skola varda ett offer, Gudi anammeligit, helgadt genom den Helga Anda.

¹⁷Derföre hafver jag, der jag må berömma mig af, igenom Christum Jesum, i det Gudi tillhörer.

¹⁸Ty jag dristar icke något tala, det icke Christus verkade igenom mig, till att göra Hedningarna lydaktiga, genom ord och gerningar;

¹⁹Genom teckens och unders kraft, och genom Guds Andas kraft; så att ifrån Jerusalem, och de land deromkring ligga, allt intill Illyricum, hafver jag uppfyllt med Christi Evangelium;

²⁰Och beflitat mig att predika Evangelium, der Christus icke ens hade varit nämnd, på det jag icke skulle bygga på ens annars grund;

²¹Utan, såsom skrifvet står: Dem som intet hafver kungjordt varit om honom, de skola det se; och de som af honom intet hört hafva, de skola det förstå.

²²Det är ock saken, hvarföre jag ofta hafver varit förhindrad att komma till eder.

²³Nu, efter jag icke mer rum hafver i dessa landen, och hafver dock i mång år åstundat komma till eder;

²⁴Då jag reser ut i Hispanien, vill jag komma till eder; ty jag hoppas att, då jag reser derigenom, skall jag få se eder, och sedan varda af eder hulpen dit att komma; dock att jag ju först någon lust hafver haft af edor umgängelse.

²⁵Men nu far jag hädan till Jerusalem, till att göra dem heligom tjenst.

²⁶Ty de som bo uti Macedonien, och Achajen, hafva belefvat göra någon undsättning dem fattigom heligom, som äro i Jerusalem.

²⁷Ty de hafva så belefvat, och äro dem ock pligtige; fördenskull, att efter de hafva delat med Hedningarna sin andeliga ting, är tillbörligit, att de äro dem till tjenst med deras lekamliga ting.

²⁸Då jag nu beställt hafver, och förseglat dem denna frukt, vill jag komma tillbaka igen, och genom edar (stad) fara till Hispanien.

²⁹Men jag vet, när jag kommer till eder, varder jag kommandes med Christi Evangelii fullkomliga välsignelse.

³⁰Men, käre bröder, jag förmanar eder genom vår Herra Jesum Christum, och igenom Andans kärlek, att I mig uti mitt arbete hjelpen, med edra böner för mig till Gud;

³¹Att jag må frälst varda ifrå de otrogna i Judeen; och att min tjenst, som jag gör i Jerusalem, må anammelig varda dem heligom;

³²Att jag må med glädje komma till eder, genom Guds vilja, och vederqvicka mig med eder.

³³Men fridsens Gud vare med eder allom. Amen.