Read Svenska Karl XII:s Bibel, 1873 Romarbrevet 7 Bible Online

Romarbrevet 7 - Svenska Karl XII:s Bibel, 1873 bible

Romarbrevet 7

¹Veten I icke, käre bröder (ty jag talar med dem som lagen veta), att lagen regnerar öfver menniskona, så länge hon lefver?

²Ty en qvinna, som i mans våld är, så länge mannen lefver, är hon bunden till lagen; men om mannen dör, så blifver hon lös ifrå mansens lag.

³Men om hon är med en annan man, medan hennes man lefver, då varder hon kallad en horkona; men dör mannen, så är hon fri ifrå lagen, att hon icke varder en horkona, om hon är när en annan man.

⁴Så ären ock I, mine bröder, dödade ifrå lagen, genom Christi Lekamen; att I skolen vara när enom androm, nämliga när honom som är uppstånden ifrå de döda, på det vi skole göra Gudi frukt.

⁵Ty Då vi vorom köttslige, då voro de syndiga begärelser, som lagen uppväckte, mägtig i våra lemmar, att göra dödenom frukt.

⁶Men nu äre vi friade ifrå lagen, döde ifrå henne som oss höll fångna; så att vi skole tjena uti ett nytt väsende, efter andan, och icke uti det gamla väsendet, efter bokstafven.

⁷Hvad vilje vi då säga? Är lagen synd? Bort det; men syndena kände jag icke, utan af lagen; ty jag hade intet vetat af begärelsen, hade icke lagen sagt: Du skall icke begära.

⁸Då tog synden tillfälle af budordet; och uppväckte i mig all begärelse; ty utan lagen var synden död.

⁹Och jag lefde fordom utan lag; men när budordet kom, fick synden lif igen;

¹⁰Och jag vardt död; så fanns då, att budordet, som mig var gifvet till lifs, det var mig till döds.

¹¹Ty synden tog tillfälle af budordet, och besvek mig, och drap mig dermed.

¹²Så är väl lagen helig, och budordet heligt, och rättfärdigt, och godt.

¹³Är då det, som godt är, vordet mig till döds? Bort det; men synden, på det hon skulle synas vara synd, hafver, med det godt är, verkat döden i mig; på det synen skulle varda öfvermåtton syndig genom budordet.

¹⁴Ty vi vete, att lagen är andelig; men jag är köttslig, sålder under syndena.

¹⁵Ty jag vet icke hvad jag gör; ty jag gör icke hvad jag vill; utan det jag hatar, det gör jag.

¹⁶Om jag nu gör det jag icke vill, så samtycker jag, att lagen är god.

¹⁷Så gör icke nu jag det, utan synden, som bor i mig.

¹⁸Ty jag vet, att i mig, det är, i mitt kött, bor icke godt; viljan hafver jag, men att göra godt, det finner jag icke.

¹⁹Ty det goda, som jag vill, det gör jag intet; utan det onda, som jag icke vill, det gör jag.

²⁰Om jag nu gör det jag icke vill, så gör icke nu jag det, utan synden, som bor i mig.

²¹Så finner jag nu mig en lag, jag som vill göra det godt är, att det onda låder vid mig.

²²Ty jag hafver lust till Guds lag, efter den invärtes menniskona;

²³Men jag ser en annor lag i mina lemmar, som strider emot den lag, som i min håg är, och griper mig fången uti syndenes lag, som är i mina lemmar.

²⁴Jag arme menniska, ho skall lösa mig ifrå denna dödsens kropp?

²⁵Gudi tackar jag, genom Jesum Christum, vår Herra. Så tjenar jag nu Guds lag med hågen; men med köttet tjenar jag syndenes lag.