Read Svenska Karl XII:s Bibel, 1873 Filipperbrevet 1 Bible Online

Filipperbrevet 1 - Svenska Karl XII:s Bibel, 1873 bible

Filipperbrevet 1

¹Paulus och Timotheus, Jesu Christi tjenare, allom heligom i Christo Jesu, som äro i Philippis, samt med Biskopar och tjenare.

²Nåd vare med eder, och frid af Gudi, vårom Fader, och Herranom Jesu Christo.

³Jag tackar min Gud, så ofta jag tänker på eder;

⁴Hvilket jag alltid gör i alla mina böner för eder alla, och gör samma bön med glädje;

⁵Att I ären delaktige vordne i Evangelio, ifrå första dagen intill nu;

⁶Och förser mig detsamma, att den uti eder ett godt verk begynt hafver, han skall det ock fullborda, intill Jesu Christi dag;

⁷Såsom mig rätt är, att jag den meningen hafver om eder alla; derföre att jag i minom bojom, i hvilkom jag försvarar och stadfäster Evangelium, hafver eder i mitt hjerta, såsom de der alle med mig delaktige ären i nådene.

⁸Ty Gud är mitt vittne, huru jag åstundar eder alla af hjertans grund i Jesu Christo;

⁹Och beder, att edar kärlek ju mer och mer må rik varda i all kunskap, och i allt förstånd;

¹⁰Att I mågen bepröfva hvad bäst är; på det I mågen vara rene, och ingom till förargelse, intill Christi dag;

¹¹Uppfyllde med rättfärdighetenes frukt, hvilken genom Jesum Christum kommer till Guds pris och lof.

¹²Jag vill att I veta skolen, käre bröder, att det med mig skedt är, det är mer kommet Evangelio till framgång;

¹³Så att mina bojor äro uppenbara vordna i Christo, öfver hela Rådhuset, och när alla andra;

¹⁴Och att månge bröder i Herranom, styrkte af minom bojom, äro dess dristigare vordne till att tala ordet utan räddhåga.

¹⁵Somlige predika ock Christum för afunds och trätos skull, och somlige uti en god mening.

¹⁶De förre predika Christum af kif, och icke renliga; menandes dermed föröka bedröfvelsen till mitt fängelse;

¹⁷Men de sednare af kärlek, vetandes att jag här ligger till Evangelii försvarelse.

¹⁸Hvad äret då? Att ju Christus förkunnad varder, i hvad måtto det ske kan, antingen af tillfälle, eller sannskyldeliga; deraf fröjdar jag mig, och jemväl fröjda vill.

¹⁹Ty jag vet, att det kommer mig till salighet, genom edra bön, och Jesu Christi Andas tillhjelp;

²⁰Såsom jag visserliga väntar och förhoppas, att jag uti ingen ting skall till blygd komma; utan med all frihet, såsom alltid, så ock nu, måtte Christus afhållen varda i minom lekamen, ehvad det är genom lif, eller genom död.

²¹Ty Christus är mitt lif, och döden är min vinning.

²²Men efter det, att lefva i köttet, tjenar mer till att göra frukt, så vet jag icke hvilket jag utvälja skall;

²³Ty både delarne ligga mig hårdt uppå. Jag åstundar skiljas hädan, och vara när Christo; hvilket ock mycket bättre vore;

²⁴Men det är mer nödtorftigt blifva i köttet för edra skull.

²⁵Och vet jag visserliga, att jag skall blifva, och med eder allom vara, eder till godo, och till trones fröjd;

²⁶På det I mågen storliga berömma eder af mig i Christo Jesu, genom min igenkommelse till eder.

²⁷Allenast vandrer såsom Christi Evangelio värdt är; att hvad jag heldre kommer och får eder se, eller frånvarandes får höra om eder, att I blifven ståndande uti enom anda och ene själ, samt med oss kämpande uti Evangelii tro;

²⁸Och uti ingen ting förskräcken eder för edra motståndare, hvilket dem är ett tecken till förtappelse; men eder till salighet, och det af Gudi.

²⁹Ty eder är gifvet för Christo, icke allenast att I tron på honom, utan jemväl liden för hans skull;

³⁰Hafvande samma stridena, som I sågen i mig, och I nu hören om mig.