Read Svenska Karl XII:s Bibel, 1873 Hebreerbrevet 3 Bible Online

Hebreerbrevet 3 - Svenska Karl XII:s Bibel, 1873 bible

Hebreerbrevet 3

¹Derföre, I helige bröder, som delaktige ären uti den himmelska kallelsen, akter på Apostelen, och öfversta Presten, den vi bekännom, Christum Jesum;

²Hvilken trogen är honom, som honom gjort hafver, såsom ock Moses, i allt hans hus;

³Så mycket större äro värd än Moses, som han hafver större äro, som huset byggde, än sjelfva huset.

⁴Ty hvart och ett hus bygges af någon; men Gud är den, som all ting gjort hafver.

⁵Och Moses var trogen i allt hans hus, såsom en tjenare, de ting till vittnesbörd, som framdeles yppas skulle;

⁶Men Christus, såsom en Son, i sitt hus; hvilket hus vi ärom, om vi annars förtröstningen, och hoppsens berömmelse, intill ändan fast behålle.

⁷Derföre, såsom den Helge Ande säger: I dag, om I fån höra hans röst,

⁸Så förhärder icke edor hjerta; såsom skedde i vredene på frestelsedagen, i öknene;

⁹Då edre fäder frestade mig; de bepröfvade, och sågo min verk, i fyratio år.

¹⁰Derföre vardt jag vred på detta slägtet, och sade: Alltid fara de ville med hjertat; men de visste icke mina vägar;

¹¹Så att jag ock svor i mine vrede: De skola icke komma uti mina rolighet.

¹²Ser till, käre bröder, att tilläfventyrs uti någon edra icke är ett argt och otroget hjerta, som träder ifrå lefvandes Gud.

¹³Utan förmaner eder sjelfva alla dagar, så länge det nämnes: I dag; att ingen ibland eder blifver förhärd, genom syndenes bedragelse.

¹⁴Ty vi äre delaktige vordne af Christo; om vi annars trona, som vi begynt hafve, fast behålle intill ändan.

¹⁵Emedan det sägs: I dag, om I fån höra hans röst, så förhärder icke edor hjerta, såsom skedde i vredene.

¹⁶Ty somlige, som henne hörde, förtörnade honom; men icke alle, som farne voro utaf Egypten, genom Mosen.

¹⁷Men hvilkom var han vred i fyratio år? Var han icke dem som syndat hade, hvilkas kroppar förföllo i öknene?

¹⁸Men hvilkom svor han då, att de icke skulle komma in i hans rolighet, utan dem otrognom?

¹⁹Och vi sem, att de icke kunde ingå, för otrones skull.