Read Svenska Karl XII:s Bibel, 1873 Hebreerbrevet 7 Bible Online

Hebreerbrevet 7 - Svenska Karl XII:s Bibel, 1873 bible

Hebreerbrevet 7

¹Denne Melchisedek var Konung i Salem, högsta Guds Prest; den Abrahe mötte, då han igenkom ifrå den Konungaslagtning, och välsignade honom;

²Hvilkom ock Abraham gaf tionde af all ting. Först uttolkas han, rättvisones Konung; men sedan är han ock Salems Konung, det är fredsens Konung;

³Utan fader, utan moder, utan slägt; och hafver hvarken begynnelse på dagarna, eller ända på lifvet; men han är lik vorden vid Guds Son, och blifver Prest i evighet.

⁴Men ser, huru stor den är, som ock Abraham Patriarchen gaf tionde af bytet.

⁵Men Levi söner, då de Presterskapet anamma, hafva befallning taga tiond af folket, det är, af sina bröder, efter lagen; ändå de ock af Abrahams länder komne äro.

⁶Men den, hvilkens slägte icke räknas ibland dem, han tog tiond af Abraham, och välsignade honom som löftet hade.

⁷Nu nekar det ingen, att det som mindre är, tager välsignelse af det som större är.

⁸Och här taga de menniskor tiond, som dödelige äro; men der han, som betygas om, att han lefver.

⁹Och, om jag så säga skall: Levi, som tiondena plägar taga, vardt ock tiondad i Abraham;

¹⁰Ty han var ändå i sins faders länder, då Melchisedek honom mötte.

¹¹Är nu fullkomlighet skedd genom det Levitiska Presterskapet, ty derunder fick folket lagen; hvad behöfde sägas, att en annar Prest uppkomma skulle, efter Melchisedeks sätt, och icke efter Aarons sätt?

¹²Ty der Presterskapet förvandladt varder, der måste ock lagen förvandlas.

¹³Ty den som detta sägs om, är af ett annat slägte, af hvilko aldrig någor skötte altaret.

¹⁴Ty det är ju uppenbart, att vår Herre är kommen af Juda slägte; till hvilkens slägte Moses intet talat hafver om Presterskapet.

¹⁵Och är det ännu klarare, medan en annar Prest efter Melchisedeks sätt uppkommer;

¹⁶Hvilken icke är gjord efter köttslig budords lag, utan efter oändelig lifs kraft.

¹⁷Ty han betygar: Du äst en Prest evinnerliga, efter Melchisedeks sätt.

¹⁸Ty dermed sker, att den förra lag afkommer, för hennes svaghet och onyttos skull.

¹⁹Ty lagen kunde intet göra fullkomligit; och varder ett bättre hopp infördt, genom hvilket vi nalkoms Gudi.

²⁰Och så mycket mer, att det icke skedde utan ed; ty de förre äro utan ed Prester vordne;

²¹Men denne med ed, genom den som sade till honom: Herren svor, och det skall icke ångra honom: Du äst en Prest evinnerliga, efter Melchisedeks sätt.

²²Så mycket bättre Testament hafver Jesus uträttat.

²³Och de förre äro månge Prester vordne; derföre att döden lät dem icke blifva;

²⁴Men denne, efter han blifver evinnerliga, hafver ett oförgängeligit Presterskap.

²⁵Hvarföre han ock kan evinnerliga saliga göra dem, som genom honom komma till Gud, och lefver alltid, och beder alltid för dem.

²⁶Ty en sådana öfversta Prest höfdes oss hafva, den der helig vore, oskyldig, obesmittad, skild ifrå syndare, och högre än himmelen;

²⁷Hvilken icke dageliga behöfde, såsom de andre öfverste Prester, först för sina egna synder offra, och sedan för folkens synder; ty han gjorde det ena reso, då han sig sjelf offrade.

²⁸Ty lagen sätter menniskor till öfversta Prester, som svaghet hafva; men edsens ord, som efter lagen sagdt är, det sätter Sonen evig och fullkomlig.