Read Svenska Karl XII:s Bibel, 1873 Jakobs brev 5 Bible Online

Jakobs brev 5 - Svenska Karl XII:s Bibel, 1873 bible

Jakobs brev 5

¹Nu väl, I rike, gråter, och tjuter öfver edor uselhet, som eder öfverkomma skall.

²Edre rikedomar äro förruttnade; edor kläder äro uppäten af mal.

³Edart guld och silfver är förrostadt, och deras rost skall vara eder till vittnesbörd, och skall uppäta edart kött såsom en eld. I hafven församlat eder ägodelar i yttersta dagarna.

⁴Si, arbetarenas lön, som edart land afbergat hafva, hvilken I dem svikliga ifrå haft hafven, ropar; och deras rop, som afbergade, är inkommet i Herrans Zebaoths öron.

⁵I hafven lefvat i kräselighet på jordene, och haft edra vällust, och uppfödt edor hjerta, såsom på en slagtedag.

⁶I hafven dömt och dödat den rättfärdiga, och han hafver eder intet emotståndit.

⁷Så varer nu tålige, käre bröder, intill Herrans tillkommelse. Si, åkermannen väntar efter den kosteliga jordenes frukt, tåleliga bidandes, så länge han får ett morgonregn och aftonregn.

⁸Så varer ock I tålige, och styrker edor hjerta; ty Herrans tillkommelse är när.

⁹Sucker icke, käre bröder, emot hvarannan, på det I icke varden fördömde. Si, domaren är för dörrene.

¹⁰Tager, mine bröder, Propheterna för efterdömelse, till bedröfvelse och tålamod, hvilke talat hafva i Herrans Namn.

¹¹Si, vi hålle dem saliga, som lidit hafva. Jobs tålamod hafven I hört, och Herrans ända hafven I sett; ty Herren är barmhertig, och en förbarmare.

¹²Öfver all ting, mine bröder, svärjer icke, hvarken vid himmelen, eller vid jordena, eller någon annan ed. Men edor ord skola vara: Ja, ja, Nej, nej; på det I icke skolen falla uti skrymteri.

¹³Lider någor ibland eder bedröfvelse; han bedje. Är någor vid godt mod, han sjunge psalmer.

¹⁴Är någor sjuk ibland eder, han kalle till sig Presterna i församlingene, och låte dem bedja öfver sig, och smörja med oljo uti Herrans Namn.

¹⁵Och trones bön skall hjelpa den sjuka, och Herren upprättar honom; och om han är stadd i synder, varda de honom förlåtna.

¹⁶Bekänner inbördes synderna, den ene dem andra, och beder för eder inbördes, att I helbregda varden; ty ens rättfärdigs mans bön förmår mycket, der hon allvar är.

¹⁷Elias var en menniska såsom vi, och han bad ena bön, att det icke skulle regna; och det regnade ock intet på jordena, i tre år och sex månader.

¹⁸Och bad åter, och himmelen gaf regn, och jorden bar sin frukt.

¹⁹Käre bröder, om någor ibland eder fore vill ifrå sanningen, och någor omvände honom;

²⁰Han skall veta, att den der omvänder en syndare af hans vägars villo, han frälsar ena själ ifrå döden, och skyler all öfverträdelse.