Read nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) Job 30 Bible Online

Job 30 - nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) bible

Job 30

¹Men i dag hånas jag av män som är yngre än jag, vilkas fäder jag inte ens skulle ha godkänt som mina fårhundar.

²Vad har jag för nytta av deras styrka när de saknar livskraft?

³De är märkta av nöd och hunger och har drivits ut i öknar och vildmarker.[57]

⁴Där ute plockar de saltört bland snåren, deras föda är ginströtter.

⁵De är utstötta från samhällets gemenskap, och man skriker till dem som till tjuvar.

⁶Nu bor de i torra raviner, i jordhålor och skrevor i bergen.

⁷De skriker bland snåren och tränger sig samman under buskarna.

⁸De är ättlingar till dårar, utan namn, utjagade ur landet.

⁹Deras söner hånar mig nu, jag blir en visa, ett ordspråk för dem.

¹⁰De föraktar mig och vill inte komma i närheten av mig, och de drar sig inte för att spotta mig i ansiktet.

¹¹Nu när Gud har lossat strängen på min pilbåge och slagit mig, tar de avstånd från all hänsyn till mig.

¹²Från höger attackeras jag av slöddret, de lägger fällor för mig, de banar väg för mitt fördärv.

¹³De river upp min väg och vill få mig ruinerad, utan hjälp från andra.

¹⁴De kommer som genom en bred bräsch, de väller fram mellan ruinerna.[58]

¹⁵Fasor väller över mig, min ära rycks bort som med en vind, min räddning försvinner som ett moln.

¹⁶Mitt innersta töms i mig, lidandets dagar griper tag i mig.

¹⁷Om natten genomborras mina ben, den gnagande smärtan finner ingen vila.

¹⁸Kraftfullt griper han tag i min klädnad, håller fast mig i kragen,[59]

¹⁹kastar ner mig i smutsen, och jag blir som stoft och aska.

²⁰Jag ropar till dig, men du svarar mig inte. Jag står upp, men du bara ser på mig[60].

²¹Du vänder dig grymt mot mig och ansätter mig med stor makt.

²²Du kastar iväg mig i vinden och låter mig rida på den, du upplöser mig i stormen.

²³Jag vet att du vill föra mig till döden, till den plats där allt levande samlas.

²⁴Man lyfter inte handen mot en hjälplös som ropar på hjälp i sin nöd.

²⁵Grät jag inte över dem som hade problem, var jag inte bekymrad för de fattiga?

²⁶Jag hoppades på det goda, men det onda kom. Jag väntade på ljus, men mörkret kom.

²⁷Oron kokar i mitt inre, jag finner ingen ro, lidandets dagar möter mig.

²⁸Jag är mörk, men inte av solens strålar.[61] Jag reser mig upp i folksamlingen och ropar på hjälp.

²⁹Jag har blivit schakalers bror och berguvars vän.

³⁰Min hy är svart och flagnar av, min kropp hettar av feber.

³¹Mitt harpospel är klagan och mitt flöjtspel gråt.