Read nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) Job 31 Bible Online

Job 31 - nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) bible

Job 31

¹Jag slöt ett förbund med mina ögon att aldrig titta efter en flicka.

²Vad finns det för lott att vänta från Gud i höjden, vilken del från den Väldige där ovan?

³Katastrof väntar ju den onde, olycka den som gör orätt.

⁴Ser han inte mina vägar? Räknar han inte varje steg jag tar?

⁵Har jag vandrat i falskhet, skyndat fram på svekets väg?

⁶Låt Gud väga mig på en korrekt våg så att han vet att jag är fläckfri.

⁷Om mina steg har vikit av ifrån vägen, om det mina ögon sett har förlett mitt hjärta, eller om mina händer fläckats av någon synd,

⁸låt då någon annan äta säden jag har sått, och låt allt jag planterat ryckas upp med rötterna.

⁹Om jag har låtit mitt hjärta frestas av en annan mans hustru, eller om jag stått på lur vid min nästas dörr,

¹⁰låt då min hustru få mala en annan mans korn, och låt andra ligga med henne.

¹¹Detta skulle ha varit en skamlig synd, ett brott som måste straffas.

¹²Det vore en förtärande avgrundseld som skulle ha utplånat allt vad jag planterat.

¹³Om jag hade kränkt min slavs eller slavinnas rätt när de varit i tvist med mig,

¹⁴vad skulle jag då göra när Gud konfronterar mig? Vad skulle jag svara när han ställer mig till svars?

¹⁵Har inte han som skapat mig också skapat dem? Är det inte en och densamme som format oss i modersskötet?

¹⁶Har jag nekat de fattiga deras önskan eller gjort änkans ögon sorgsna?

¹⁷Har jag ätit mitt bröd ensam och inte låtit en faderlös äta något av det?

¹⁸Nej, ända från min ungdom har jag tagit hand om denne som en far och från min första stund varit änkans stöd.

¹⁹Har jag sett någon frysa ihjäl utan kläder eller en fattig utan något att skyla sig med?

²⁰Nej, han välsignade mig i sitt hjärta för att han fick värma sig i ull från mina får.

²¹Har jag lyft handen mot en faderlös när jag visste att jag hade inflytande i rätten?

²²Låt då min arm falla ner från min axel och brytas loss ur sitt fäste!

²³Då fruktar jag Guds bestraffning, och inför hans majestät kan jag inget göra.

²⁴Har jag satt mitt hopp till guldet eller sagt att det rena guldet är min trygghet?

²⁵Har jag glatt mig över min stora rikedom, över att jag förvärvat så mycket?

²⁶Har jag betraktat solen i dess glans, eller månen där den i sin prakt vandrar sin bana,

²⁷så att mitt hjärta i hemlighet har förförts till att skicka dem en hyllningskyss[62]?

²⁸Också det hade varit en synd att dömas för. Då hade jag förnekat Gud i höjden.

²⁹Har jag glatt mig åt min fiendes olycka eller triumferat när något ont hänt honom?

³⁰Nej, jag har aldrig låtit min mun synda genom att förbanna hans liv.

³¹Har inte mitt husfolk sagt: ”Vem har inte fått sin del av kött från honom?”

³²Ingen främling har behövt övernatta på gatan, mina dörrar har alltid stått öppna mot vägen.

³³Har jag som Adam[63] försökt dölja min synd, gömma min skuld i mitt hjärta,

³⁴av fruktan för folkhopen och av rädsla för släktens förakt, så att jag höll tyst och inte vågade gå ut?

³⁵Ack, att det åtminstone fanns någon som ville lyssna på mig! Detta har jag undertecknat. Låt nu den Väldige svara mig! Låt min motpart skriva ner sin anklagelse!

³⁶Jag skulle bära den på mina axlar och sätta den som krona på mitt huvud.

³⁷Jag skulle kunna redogöra för honom för varje steg jag tagit och närma mig honom som en furste.

³⁸Har marken jag äger anklagat mig, eller dess fåror gråtit,

³⁹för att jag ätit dess frukt utan att betala, eller knäckt jordbrukarna?

⁴⁰Låt då törne växa upp i stället för vete och ogräs i stället för korn. Här slutar Jobs tal.