Read nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) Predikaren 3 Bible Online

Predikaren 3 - nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) bible

Predikaren 3

¹Allt har sin tid, varje sak under himlen sin tidpunkt:

²En tid att födas och en tid att dö, en tid att plantera och en tid att rycka upp det planterade,

³en tid att döda och en tid att hela, en tid att riva ner och en tid att bygga upp,

⁴en tid att gråta och en tid att skratta, en tid att sörja och en tid att dansa,

⁵en tid att kasta stenar och en tid att samla stenar, en tid att kramas och en tid att låta bli att kramas,

⁶en tid att söka och en tid att tappa bort, en tid att behålla och en tid att kasta bort,

⁷en tid att riva sönder och en tid att sy ihop, en tid att vara tyst och en tid att tala,

⁸en tid att älska och en tid att hata, en tid för krig och en tid för fred.

⁹Vad får då arbetaren ut av sin möda?

¹⁰Jag har sett den börda som Gud lagt på människan.

¹¹Allt har han gjort skönt i sin tid. Också evigheten har han lagt i deras hjärtan,[4] men människan kan ändå inte fatta Guds gärningar från början till slut.

¹²Jag insåg att det inte fanns något bättre för dem än att vara glada och göra gott under sitt liv.

¹³Och var och en som kan äta och dricka och finna tillfredsställelse i all sin möda har det också som en gåva från Gud.

¹⁴Jag vet att vad Gud gör består för evigt. Ingenting kan läggas till eller dras ifrån. Så har Gud gjort för att man ska frukta honom.

¹⁵Det som finns har redan varit, det som ska komma har redan funnits. Gud kallar fram det förflutna.

¹⁶Dessutom såg jag under solen att på rättsplatsen satt orätt, på rättfärdighetens plats orätt.

¹⁷Jag sa för mig själv: ”Gud dömer både den rättfärdige och den gudlöse. För det finns en tid för allt som sker och för varje handling.”

¹⁸Jag sa vidare för mig själv: ”Så är det för människornas skull. Gud prövar dem, för att de ska inse att de inte är bättre än djuren.

¹⁹Människor och djur har samma öde. Den ene dör liksom den andre, och båda har samma livsande. Människan har inget företräde framför djuren. Allting är meningslöst.

²⁰Alla går mot samma mål — till den jord som de har kommit ifrån måste de vända tillbaka.

²¹Vem vet om människans ande stiger uppåt och djurens ande far ner i jorden?”

²²Jag förstod att det inte fanns något bättre för människan än att hon gläder sig över sitt arbete, för det är hennes del. Vem kan vägleda henne till att se vad som ska komma efter henne?