Read nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) Jeremia 38 Bible Online

Jeremia 38 - nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) bible

Jeremia 38

¹Shefatja, Mattans son, Gedalja, Pashchurs son, Jukal, Shelemjas son, och Pashchur, Malkias son, hörde Jeremia säga till allt folket:

²”Så säger HERREN: ’Den som blir kvar i denna stad ska dö genom svärd, hunger eller pest, men den som överlämnar sig till kaldéerna får behålla sitt liv som byte, han får leva.’

³Så säger HERREN: ’Denna stad ska överlämnas åt den babyloniske kungen, och han ska inta den.’ ”

⁴Då sa furstarna till kungen: ”Den mannen måste dö. Han gör ju soldaterna som finns kvar i denna stad och allt folket missmodiga, när han talar så till dem. Denne man söker inte folkets väl utan dess fördärv.”

⁵Kung Sidkia svarade: ”Gör vad ni vill med honom. Kungen kan inte hindra er.”[55]

⁶De tog då Jeremia och kastade honom i kungasonen Malkias brunn på vaktgården. De sänkte ner Jeremia med rep. Det fanns inget vatten i brunnen, bara gyttja, som Jeremia sjönk ner i.

⁷Nubiern Eved-Melek, en hovman som befann sig i kungapalatset, hörde att Jeremia kastats ner i brunnen. Kungen satt då i Benjaminporten.

⁸Eved-Melek gick ut från kungapalatset och sa till kungen:

⁹”Min herre och kung, dessa män har gjort illa i allt som de gjort mot profeten Jeremia, som de sänkt ner i brunnen. Där kommer han att svälta ihjäl, för det finns inte längre något bröd i staden.”

¹⁰Kungen befallde då nubiern Eved-Melek att ta med sig trettio[56] män och dra upp Jeremia så att han inte skulle dö.

¹¹Eved-Melek tog med sig männen till ett förråd under kungapalatsets skattkammare, tog därifrån trasor och utslitna kläder och sänkte ner dem med rep till Jeremia i brunnen.

¹²Nubiern Eved-Melek sa till Jeremia: ”Lägg trasorna och de utslitna kläderna under armarna, mellan dem och repet.” Jeremia gjorde så,

¹³och de drog upp honom med repen ur brunnen. Jeremia fick sedan stanna på vaktgården.

¹⁴Kung Sidkia skickade efter profeten Jeremia och lät hämta honom till sig vid tredje ingången till HERRENS hus. Kungen sa till Jeremia: ”Det är något jag vill fråga dig om. Dölj inget för mig.”

¹⁵Jeremia svarade Sidkia: ”Om jag säger dig något, kommer du då inte att döda mig? Och om jag ger dig ett råd kommer du inte att lyssna på mig.”

¹⁶Kung Sidkia svor då i hemlighet en ed till Jeremia och sa: ”Så sant HERREN lever, han som gett oss livet, jag ska inte döda dig eller överlämna dig åt dem som är ute efter ditt liv.”

¹⁷Då sa Jeremia till Sidkia: ”Så säger härskarornas HERRE, Israels Gud: ’Om du överlämnar dig åt den babyloniske kungens furstar ska du få leva, och denna stad ska inte brännas ner, utan du och din familj ska få leva.

¹⁸Men om du inte överlämnar dig åt den babyloniske kungens furstar, ska denna stad ges i kaldéernas händer, och de ska bränna ner den, och du själv ska inte kunna komma undan dem.’ ”

¹⁹Kung Sidkia sa till Jeremia: ”Jag är rädd för dem från Juda som gått över till kaldéerna, att man ska överlämna mig åt dem och de ska misshandla mig.”

²⁰Jeremia svarade: ”De kommer inte att överlämna dig. Lyssna nu bara till HERREN, till det jag säger dig. Då ska det gå dig väl och ditt liv kommer att skonas.

²¹Men om du vägrar kapitulera, är detta vad HERREN har uppenbarat för mig:

²²Alla kvinnor som finns kvar i Juda kungs palats ska föras ut till den babyloniske kungens furstar. Dessa kvinnor ska säga: ’Dina vänner har förlett dig och fått makt över dig. När dina fötter sjönk i gyttjan vände de dig ryggen.’

²³Alla dina hustrur och barn ska föras ut till kaldéerna, och du ska inte komma undan dem. Du kommer att bli tillfångatagen av kungen av Babylonien, och denna stad kommer att brännas ner.”

²⁴Då sa Sidkia till Jeremia: ”Låt inte någon få veta om detta samtal, så att du inte riskerar att dö.

²⁵Om furstarna får höra att jag har talat med dig, kommer de till dig och säger: ’Tala om för oss vad du sa till kungen! Dölj ingenting för oss, annars dödar vi dig. Berätta också vad kungen sa till dig!’

²⁶Då ska du bara säga till dem: ’Jag vädjade till kungen att inte sända mig tillbaka till Jonatans hus, för att dö där.’ ”

²⁷Så kom alla furstarna till Jeremia och frågade ut honom. Han svarade precis som kungen hade befallt honom, och sedan sa de inget mer. Ingen hade ju hört samtalet.

²⁸Jeremia blev kvar på vaktgården, till den dag då Jerusalem intogs.