Read nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) Markus 11 Bible Online

Markus 11 - nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) bible

Markus 11

¹När de närmade sig Jerusalem och kom till Betfage och Betania, som låg vid Olivberget, skickade Jesus iväg två av sina lärjungar

²och sa till dem: ”Gå till byn som ligger framför er. Där inne kommer ni genast att hitta en ungåsna stå bunden, en som ingen har ridit på ännu. Ta den och led hit den.

³Och om någon frågar vad ni håller på med så säg bara: ’Herren behöver den, men han kommer snart att lämna den tillbaka.’ ”

⁴De gav sig då iväg och hittade en ungåsna som stod bunden vid en port på bygatan. Och medan de höll på att lösgöra den,

⁵sa några som stod där: ”Vad gör ni? Tar ni åsnan?”

⁶Men de svarade som Jesus hade sagt, och då lät man dem gå.

⁷De ledde sedan åsnan till Jesus, lade sina mantlar på den, och Jesus satte sig på den.

⁸Många bredde ut sina mantlar på vägen, och andra strödde ut gröna kvistar från träden runt omkring.[70]

⁹Och både de som gick framför Jesus och de som gick efter ropade: ”Hosianna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn![71]

¹⁰Välsignat är vår fader Davids kommande rike! Hosianna i höjden!”

¹¹Så red han in i Jerusalem och gick till templet. Där såg han på allt, men eftersom det redan var sent gick han därifrån till Betania med de tolv.

¹²Nästa morgon, när de var på väg från Betania, blev Jesus hungrig.

¹³Då fick han se att det lite längre bort fanns ett fikonträd med gröna blad, och han gick dit för att se om det fanns någon frukt på det. Men när han kom dit fann han bara blad. Fikonens tid var nämligen inte inne.[72]

¹⁴Då sa Jesus till trädet: ”Aldrig mer i evighet ska någon äta frukt från dig!” Och hans lärjungar hörde det.

¹⁵När de kom fram till Jerusalem gick han in i templet och drev ut köpmännen och deras kunder. Han välte omkull borden för dem som växlade pengar och stånden för dem som sålde duvor,

¹⁶och han stoppade alla som försökte bära varor över tempelplatsen.[73]

¹⁷Sedan undervisade han dem och sa: ”Står det inte skrivet: ’Mitt hus ska kallas ett bönehus för alla folk?’ Men ni har gjort det till ett rövarnäste.”[74]

¹⁸När översteprästerna och de skriftlärda fick höra detta, började de göra upp planer på hur de skulle bli av med honom. Men de var rädda för honom, eftersom alla människor var så imponerade av hans undervisning.

¹⁹På kvällen lämnade sedan Jesus och hans lärjungar staden.

²⁰När de nästa morgon gick förbi fikonträdet igen, såg de att det hade vissnat ända från roten.

²¹Då kom Petrus ihåg det och sa: ”Rabbi[75], har du sett? Fikonträdet som du förbannade har vissnat!”

²²Då sa Jesus till dem: ”Ni måste tro på Gud.

²³Sannerligen säger jag er: om någon säger till det här berget: ’Upp med dig och kasta dig i havet!’ och inte tvivlar i sitt hjärta utan tror att det ska ske som han säger, då kommer det att bli så.

²⁴Jag säger er därför att vad ni än ber om i er bön i tron att ni får det, så ska ni få det.

²⁵Men när ni står och ber till Gud ska ni först förlåta dem ni har något emot. Då ska också er Fader i himlen förlåta er era överträdelser.[76]”

²⁷Så kom de tillbaka till Jerusalem, och medan Jesus gick omkring i templet kom översteprästerna och de skriftlärda och folkets ledare fram till honom.

²⁸De frågade honom: ”Vad har du för fullmakt att göra detta? Vem har gett dig den fullmakten att göra det?”

²⁹Jesus sa: ”Jag vill också ställa en fråga till er. Om ni svarar på den ska jag tala om för er vad jag har för fullmakt att göra detta.

³⁰Var Johannes dop från himlen eller från människorna? Svara mig!”

³¹De började genast diskutera med varandra och sa: ”Om vi säger att det var från himlen, så kommer han att fråga varför vi inte trodde på honom.

³²Men kan vi säga att det var från människor?” Det vågade de inte för folket, eftersom alla ansåg att Johannes faktiskt var en profet.

³³Därför svarade de till slut: ”Vi vet inte.” Då sa Jesus till dem: ”I så fall säger inte jag heller vad jag har för fullmakt att göra detta.”