Read nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) Lukas 2 Bible Online

Lukas 2 - nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) bible

Lukas 2

¹Vid den här tiden hade kejsaren Augustus gett order om att hela världen skulle skattskrivas.

²Det var den första skattskrivningen, och den gjordes när Quirinius var landshövding i Syrien.

³Var och en fick då resa till sin hemstad för att registrera sig.

⁴Eftersom Josef tillhörde Davids ätt, reste han från staden Nasaret i Galileen till Davids stad Betlehem i Judeen.

⁵Han tog med sig Maria, som han var trolovad med, och som nu väntade barn.

⁶Men medan de var där blev det dags för henne att föda,

⁷och hon födde sitt första barn, en pojke. Hon lindade honom sedan med tygstycken[8] och lade honom i en krubba, för det fanns inte plats för dem inne i värdshuset.

⁸Samma natt var några herdar ute och vaktade sina får på fälten om natten.

⁹Då stod plötsligt en Herrens ängel framför dem, och Herrens härlighet lyste omkring dem. De blev fruktansvärt rädda,

¹⁰men ängeln sa till dem: ”Var inte rädda! Jag kommer till er med ett budskap om en stor glädje som gäller hela folket.

¹¹Inatt har en Frälsare fötts åt er i Betlehem, Davids stad. Han är Messias[9], Herren.

¹²Det här är ett tecken för er: ni ska finna ett lindat barn som ligger i en krubba.”

¹³Och plötsligt var ängeln omgiven av en stor himmelsk här som prisade Gud:

¹⁴”Ära till Gud i höjden, och frid på jorden, till dem som hans välvilja vilar över.”

¹⁵När änglarna hade farit tillbaka upp till himlen, sa herdarna till varandra: ”Kom! Vi måste gå till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss få veta!”

¹⁶Så skyndade de iväg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban.

¹⁷Och när de hade sett barnet, berättade de för alla vad som hade sagts till dem om detta barn.

¹⁸Alla förvånades över herdarnas berättelse,

¹⁹men Maria lade allt detta på minnet och begrundade det i sitt hjärta.

²⁰Herdarna vände sedan tillbaka och hyllade och ärade Gud för allt de hade fått höra och se. Allt var precis så som det hade sagts dem.

²¹Åtta dagar senare, när pojken skulle omskäras, fick han heta Jesus, det namn som ängeln gav honom innan hans mor blev gravid.

²²När det sedan var dags för föräldrarnas rening[10] enligt Moses lag, tog de med Jesus till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren.

²³Det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd son som kommer ur moderlivet ska helgas åt Herren.[11]

²⁴Samtidigt bar de fram offret, som enligt Herrens lag skulle vara ett par turturduvor eller två unga duvor.

²⁵Vid den här tiden var en man som hette Symeon i Jerusalem, en rättfärdig och from man som väntade på Israels tröst och var fylld av den heliga Anden.

²⁶Den heliga Anden hade uppenbarat för honom att han inte skulle dö förrän han hade sett Herrens Messias.

²⁷Ledd av Anden kom han till templet, och när föräldrarna kom med barnet Jesus för att göra som sed var enligt lagen,

²⁸tog han barnet i sin famn och prisade Gud och sa:

²⁹”Herre, nu kan jag, din tjänare, dö i frid, så som du har lovat!

³⁰För nu har jag med egna ögon sett din frälsning,

³¹som du har berett inför alla folk,

³²ett ljus som ska uppenbaras för hedningarna och ge ära åt ditt folk Israel.”

³³Hans far och mor var mycket förvånade över vad som sades om honom.

³⁴Symeon välsignade dem och sa till hans mor Maria: ”Det här barnet ska bli till fall och upprättelse för många i Israel och till ett tecken man strider om.

³⁵Också genom din egen själ ska ett svärd gå. Så ska avslöjas vad många tänker i sina hjärtan.”

³⁶Där fanns också en profetissa, som hette Hanna, dotter till Fanuel från Ashers stam. Hon var nu gammal. Hon hade varit gift i sju år när hon var ung

³⁷och sedan levt som änka tills hon nu var åttiofyra år. Hon lämnade aldrig templet utan var där dag och natt och tjänade Gud genom fasta och bön.

³⁸Just då kom Hanna dit och började tacka och prisa Gud. Hon berättade om Jesus för alla som väntade på att Jerusalem skulle återlösas.

³⁹När föräldrarna sedan hade gjort allt det som Herrens lag föreskriver, återvände de till sin hemstad Nasaret i Galileen.

⁴⁰Där växte pojken upp och blev stark och fylld av visdom. Och Guds nåd var med honom.

⁴¹Jesus föräldrar brukade varje år gå till Jerusalem vid påskhögtiden[12].

⁴²Och när Jesus var tolv år gick de dit som vanligt.

⁴³Men då festen var över och de skulle vända tillbaka hem igen stannade pojken Jesus kvar i Jerusalem utan att föräldrarna visste om det.

⁴⁴Föräldrarna gick en hel dag utan att sakna honom, för de trodde att han var med i ressällskapet. Men sedan började de fråga efter honom bland släktingar och vänner.

⁴⁵Och när de inte kunde hitta honom någonstans, vände de tillbaka till Jerusalem för att leta efter honom där.

⁴⁶Efter tre dagars letande hittade de honom till sist i templet, där han satt mitt bland lärarna och lyssnade på dem och ställde frågor.

⁴⁷Alla som hörde honom förvånades över hans intelligens och hans svar.

⁴⁸Hans föräldrar visste inte vad de skulle tro, så förvånade var de, och Maria sa: ”Barn, hur kunde du göra så mot oss? Din far och jag har varit så oroliga och letat överallt efter dig!”

⁴⁹”Varför har ni letat efter mig?” frågade han. ”Visste ni inte att jag måste ägna mig åt det som tillhör min Fader?”

⁵⁰Men de förstod inte vad han menade.

⁵¹Sedan följde han med dem hem till Nasaret och lydde dem i allt. Men hans mor bevarade allt detta i sitt hjärta.

⁵²Jesus blev äldre och visare för varje dag och var älskad av både Gud och människor.