Read nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) Lukas 23 Bible Online

Lukas 23 - nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) bible

Lukas 23

¹Alla de församlade gick sedan iväg och förde Jesus till Pilatus.[123]

²Där anklagade de honom och sa: ”Den här mannen leder vårt folk vilse. Han påstår att vi inte ska betala skatt till kejsaren och ger sig ut för att vara Messias, en kung.”

³Då frågade Pilatus honom: ”Är du judarnas kung?” Men Jesus svarade: ”Det är du själv som säger det.”

⁴Pilatus sa då till översteprästerna och folkmassan: ”Jag kan inte finna den här mannen skyldig till något brott.”

⁵Men de envisades och sa: ”Han hetsar upp folket med sin undervisning överallt i hela Judeen, från Galileen och ända hit.”

⁶När Pilatus hörde detta, frågade han: ”Är mannen från Galileen?”

⁷Och när han fick reda på att Jesus kom från Herodes område, skickade han honom till Herodes, som just då befann sig i Jerusalem.

⁸Herodes blev mycket glad över att få träffa Jesus, för det hade han önskat länge, eftersom han hade hört mycket om honom och hoppades få se honom göra något tecken.

⁹Han ställde därför fråga på fråga till Jesus, men Jesus svarade honom inte.

¹⁰Under tiden stod översteprästerna och de skriftlärda där och fortsatte med sina våldsamma anklagelser.

¹¹Till slut började Herodes och hans soldater att håna och förlöjliga Jesus. Sedan satte de på honom en praktfull mantel och skickade honom tillbaka till Pilatus.

¹²Från den dagen blev Herodes och Pilatus vänner med varandra. De hade tidigare varit fiender.

¹³Sedan kallade Pilatus samman översteprästerna, medlemmarna i rådet och folket,

¹⁴och sa till dem: ”Ni har fört den här mannen till mig och anklagat honom för att hetsa upp folket. Jag har förhört honom i er närvaro, och finner honom inte skyldig till era anklagelser.

¹⁵Herodes har kommit till samma slutsats och har därför sänt honom tillbaka hit. Ingenting som den här mannen har gjort förtjänar döden.

¹⁶Därför tänker jag bara straffa honom och sedan släppa honom fri.”[124]

¹⁷

¹⁸Då började hela folkhopen skrika: ”Döda honom, och släpp Barabbas fri istället!”

¹⁹(Barabbas satt fängslad för ett upplopp i staden och mord.)

²⁰Än en gång försökte Pilatus att diskutera med dem, för han ville gärna släppa Jesus fri.

²¹Men de ropade utan uppehåll: ”Korsfäst honom, korsfäst honom!”

²²För tredje gången frågade Pilatus: ”Vad har han gjort för ont? Jag har inte funnit honom skyldig till något som förtjänar döden. Jag kommer bara att straffa honom och sedan låta honom gå.”

²³Men folket skrek utan uppehåll att Jesus skulle korsfästas, och till slut gav deras rop effekt.

²⁴Pilatus bestämde sig för att göra som de krävde.

²⁵Han frigav mannen som satt i fängelse för upplopp och mord. Men Jesus överlämnade han åt dem så att de fick göra som de ville.

²⁶När de förde bort honom grep de tag i en man från Kyrene[125] som hette Simon. Han var på väg in från landsbygden, och de lade korset på honom och lät honom bära det efter Jesus.

²⁷En stor folkmassa följde med Jesus, bland annat många sörjande och gråtande kvinnor.

²⁸Men Jesus vände sig till dem och sa: ”Jerusalems döttrar! Gråt inte över mig, utan gråt över er själva och era barn.

²⁹Det kommer en tid, då man ska säga: Lyckliga är de ofruktsamma, de kvinnor som aldrig har fött barn eller ammat.

³⁰Då ska man säga till bergen: Dölj oss! och till höjderna: Fall över oss![126]

³¹För om de gör så här mot det gröna trädet, vad kommer då inte att hända med det torra?”

³²Två brottslingar fördes också ut för att avrättas tillsammans med Jesus.

³³Och när man kom till den plats som kallas Skallen korsfäste de honom tillsammans med brottslingarna, en på var sida om honom.

³⁴Jesus bad: ”Fader, förlåt dem, för de vet inte vad de gör.” De kastade sedan lott om hans kläder och delade dem mellan sig.[127]

³⁵Folkhopen stod och tittade på, och medlemmarna i rådet hånade honom: ”Han var bra på att rädda andra”, sa de. ”Nu får han rädda sig själv, om han är Guds Messias, den utvalde.”

³⁶Även soldaterna hånade honom. De räckte honom surt vin

³⁷och sa: ”Om du är judarnas kung, så rädda dig själv!”

³⁸Man hade nämligen satt upp en skylt ovanför Jesus, där det stod: DETTA ÄR JUDARNAS KUNG.

³⁹En av de brottslingar som hängde där hånade honom också och sa: ”Är det inte du som är Messias? Rädda då dig själv och oss!”

⁴⁰Men den andra brottslingen tillrättavisade honom och sa: ”Fruktar du inte ens Gud, du som fått samma dom?

⁴¹Vi får det vi förtjänar, vi har dömts för våra brott, men den här mannen har inte gjort något ont.”

⁴²Sedan sa han: ”Jesus, kom ihåg mig den dag du kommer med ditt rike.”

⁴³Jesus svarade: ”Sannerligen säger jag dig att du idag ska vara med mig i paradiset.”[128]

⁴⁴Klockan var nu runt tolv på dagen. Då blev det mörkt över hela jorden ända fram till klockan tre,

⁴⁵för solen förmörkades helt. Och förhänget [129] i templet brast i två delar.

⁴⁶Samtidigt ropade Jesus med hög röst: ”Fader, i dina händer överlämnar jag min ande”[130], och med de orden slutade han att andas.

⁴⁷Den romerska officeren, som såg vad som hände, prisade då Gud och sa: ”Han måste verkligen ha varit en rättfärdig man.”

⁴⁸När folket, som hade samlats för att se på, såg vad som hände, slog de sig mot bröstet och gick hem.

⁴⁹Men alla hans vänner, däribland kvinnorna som hade följt med honom från Galileen, stod på avstånd och såg alltihop.

⁵⁰Nu fanns det en man som hette Josef och var medlem i rådet, en god och rättfärdig man,

⁵¹som inte var delaktig i de andras beslut och handlingar. Han var från staden Arimataia i Judeen och väntade på Guds rike.

⁵²Josef gick till Pilatus och bad att få Jesus kropp.

⁵³Han tog sedan ner kroppen och lindade den i linnetyg och lade den i en grav som var uthuggen i en klippa och där ännu ingen hade blivit lagd.

⁵⁴Detta var på förberedelsedagen, just innan sabbaten skulle börja.

⁵⁵Kvinnorna som hade följt med Jesus från Galileen gick efter och såg hur hans kropp lades i graven.

⁵⁶Sedan gick de hem och gjorde i ordning välluktande oljor. Men på sabbaten höll de sig stilla, i enlighet med budordet.