Read nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) Johannes 18 Bible Online

Johannes 18 - nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) bible

Johannes 18

¹Sedan Jesus hade slutat be, gick han tillsammans med sina lärjungar ut till andra sidan av Kidrondalen. Där fanns det en trädgård som de gick in i.

²Men också Judas, han som förrådde honom kände till platsen eftersom Jesus ofta hade varit där med sina lärjungar.

³Judas tog nu med sig en grupp romerska soldater och en del av översteprästernas och fariseernas män och med brinnande facklor, lyktor och vapen kom de dit.

⁴Jesus visste vad som skulle hända med honom och därför gick han fram till dem och frågade: ”Vem söker ni?”

⁵De svarade: ”Jesus från Nasaret.” Då sa Jesus: ”Det är jag.”[75] Också Judas, han som förrådde honom stod där tillsammans med dem.

⁶Men när Jesus sa: ”Det är jag”, ryggade de tillbaka och föll till marken.

⁷En gång till frågade han dem: ”Vem söker ni?” Och de svarade: ”Jesus från Nasaret.”

⁸Då sa Jesus: ”Jag har ju redan sagt er att det är jag. Om det är mig ni söker så låt de andra gå.”

⁹Så gick det i uppfyllelse som Jesus sagt: ”Jag har inte förlorat en enda av dem som du har gett mig.”[76]

¹⁰Men Simon Petrus drog det svärd han tagit med sig och högg av högra örat på översteprästens tjänare som hette Malkos.

¹¹Då sa Jesus till Petrus: ”Stick svärdet i skidan! Skulle jag inte dricka den bägare som Fadern har räckt mig?”

¹²Officeren med sina soldater och de judiska tempelvakterna grep nu Jesus och band honom.

¹³Först tog de med honom till Hannas[77], svärfar till Kajafas, som var överstepräst det året.

¹⁴Det var Kajafas som hade sagt till judarna att det var bäst om en enda människa dog för folket.

¹⁵Simon Petrus och en annan lärjunge följde efter Jesus. Den lärjungen kände översteprästen och fick därför komma in med Jesus på översteprästens gård.

¹⁶Petrus däremot stod kvar utanför porten. Men den lärjunge som kände översteprästen gick sedan ut och talade med tjänsteflickan som stod vakt vid porten så att Petrus kunde följa med honom in.

¹⁷Flickan i porten frågade då Petrus: ”Är inte du också en lärjunge till den där mannen?” Men Petrus svarade: ”Nej, det är jag inte.”

¹⁸Tjänstefolket och tempelvakterna stod runt en koleld som de hade gjort upp eftersom det var kallt. Petrus ställde sig också där tillsammans med dem och värmde sig.

¹⁹Översteprästen ställde nu frågor till Jesus om hans lärjungar och hans undervisning.

²⁰Jesus svarade: ”Jag har talat öppet till världen. Jag har hela tiden undervisat i synagogorna och i templet där alla judar samlas. Jag har inte sagt något i hemlighet.

²¹Varför frågar du mig då? Fråga dem som har hört vad jag har talat! De vet vad jag har sagt.”

²²När Jesus sa detta, gav en man ur tempelvakten som stod där honom en örfil och sa: ”Ska du svara översteprästen på det sättet?”

²³Men Jesus sa: ”Har jag sagt något fel, så säg vad det var för du slår väl inte en människa för att hon säger något som är rätt?”

²⁴Hannas skickade sedan Jesus bunden till översteprästen Kajafas.

²⁵Petrus stod fortfarande vid elden och värmde sig. Och där frågade man honom: ”Är inte du också en av hans lärjungar?” Men Petrus nekade: ”Nej, det är jag inte.”

²⁶Då sa en av översteprästens tjänare, en släkting till den man som Petrus hade huggit örat av: ”Visst såg jag dig därute i trädgården tillsammans med Jesus?”

²⁷Men Petrus nekade än en gång. Och i samma stund gol tuppen.

²⁸Tidigt på morgonen fördes Jesus från översteprästen Kajafas till den romerska landshövdingens residens. Men själva stannade de utanför för de ville inte bli orena[78] utan kunna äta påskmåltiden.

²⁹Pilatus gick därför ut till dem och frågade: ”Vad är det ni anklagar den här mannen för?”

³⁰De svarade: ”Vi skulle inte ha överlämnat honom till dig om han inte hade varit en brottsling.”

³¹Då sa Pilatus: ”Då kan ni döma honom efter er egen lag[79].” Men judarna sa: ”Vi har ingen rätt att avrätta någon.”

³²Genom detta gick det i uppfyllelse som Jesus sagt när han avslöjade på vilket sätt han skulle dö.[80]

³³Pilatus gick då tillbaka in i residenset och kallade till sig Jesus och frågade: ”Är du judarnas kung?”

³⁴Jesus svarade: ”Är det du själv som vill veta eller har andra berättat för dig om mig?”

³⁵Men Pilatus sa: ”Jag är väl ingen jude! Ditt eget folk och översteprästerna har fört dig hit. Vad har du gjort?”

³⁶Då svarade Jesus: ”Mitt rike är inte av den här världen. Om det hade varit det, hade mina följeslagare kämpat för att jag inte skulle tas till fånga av judarna. Men nu är inte mitt rike härifrån.”

³⁷Pilatus frågade igen: ”Så du är alltså en kung?” Jesus svarade: ”Det är du själv som kallar mig kung. Men jag har fötts och kommit hit till världen för att endast vittna om sanningen. Alla som är av sanningen lyssnar till vad jag säger.”

³⁸Då sa Pilatus: ”Vad är sanning?” Sedan gick han ut till judarna igen och sa: ”Jag finner honom inte skyldig till något.

³⁹Men det är sed att jag varje påsk friger en fånge åt er. Vill ni att jag ska släppa judarnas kung?”

⁴⁰Men de ropade tillbaka: ”Nej! Inte honom, utan Barabbas!” Men Barabbas var en upprorsmakare[81].