Read nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) Hebreerbrevet 10 Bible Online

Hebreerbrevet 10 - nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) bible

Hebreerbrevet 10

¹Lagen ger bara en skugga om allt det goda som skulle komma, inte om tingens verkliga väsen. Därför kan den aldrig genom de offer som år efter år ständigt bärs fram göra dem som träder fram fullkomliga.

²I så fall skulle man ju ha slutat att offra, eftersom de som offrar en gång för alla skulle ha blivit renade och inte längre haft några synder på sitt samvete.

³Men nu fortsätter i stället dessa offer att år efter år påminna om synderna.

⁴Blod från tjurar och getter kan ju aldrig ta bort synder.

⁵Därför säger Kristus, när han kommer till världen: ”Offer och gåvor önskade du inte. Men en kropp har du berett åt mig.

⁶Brännoffer och syndoffer gladde dig inte.

⁷Då sa jag: ’Se, här är jag. I bokrullen står det skrivet om mig. Jag vill göra din vilja, Gud.’ ”[50]

⁸För det första säger han: ”Offer och gåvor och brännoffer och syndoffer önskade du inte, och de gladde dig inte”, fastän lagen förutsätter att de bärs fram.

⁹Sedan säger han: ”Se, jag har kommit för att göra din vilja.” Så upphäver han det första och fastställer det andra.

¹⁰Genom Guds vilja har vi helgats i och med att Kristus kropp offrades en gång för alla.

¹¹Varje präst tjänstgör dag efter dag och bär fram samma offer som aldrig kan ta bort några synder.

¹²Men Jesus bar fram ett enda offer för synden för alla tider och har sedan satt sig ner på Guds högra sida,

¹³och där väntar han nu på att hans fiender ska läggas som en pall under hans fötter.[51]

¹⁴Genom ett enda offer har han ju för all framtid fullkomnat dem som blir heliga.

¹⁵Den heliga Anden vittnar också om detta för oss. Han säger först:

¹⁶”Detta är det förbund jag ska ingå med dem efter de där dagarna, säger Herren: Jag ska lägga mina lagar i deras hjärtan och skriva dem i deras sinne.”

¹⁷Sedan tillägger han: ”Jag ska aldrig mer komma ihåg deras synder och överträdelser.”[52]

¹⁸Så när synderna nu har blivit förlåtna, behövs det ju inga fler offer.

¹⁹Tack vare Jesus blod kan vi nu, syskon, frimodigt gå in i helgedomen[53]

²⁰på den nya, levande väg som öppnats för oss genom förhänget, hans kropp.[54]

²¹Så när vi nu har en stor överstepräst över Guds folk,

²²låt oss då gå fram med uppriktigt hjärta, i trons fulla övertygelse, med hjärtat renat från ett ont samvete och kroppen tvättad i rent vatten[55].

²³Låt oss stadigt hålla fast vid hoppet vi bekänner oss till, för han som gett oss löftena är trofast.

²⁴Låt oss också ge akt på varandra och uppmuntra varandra till kärlek och goda gärningar.

²⁵Låt oss inte överge våra samlingar, så som vissa brukar göra. Låt oss i stället uppmuntra varandra, särskilt som ni ser att dagen närmar sig.

²⁶Om vi med vett och vilja fortsätter att synda efter att vi har lärt känna sanningen, då finns det inte längre något offer för synderna.

²⁷Nej, då väntar en fruktansvärd dom och en förtärande eld som ska utplåna Guds fiender.

²⁸Redan den som vägrade att lyda Moses lag blev skoningslöst dödad, om två eller tre vittnen kunde bevisa hans skuld.

²⁹Hur mycket värre ska då inte straffet bli för den som trampar på Guds Son, vanhelgar förbundsblodet som han helgades i, och smädar nådens Ande?

³⁰Vi känner ju honom som har sagt: ”Hämnden är min, och jag ska straffa dem”, och: ”Herren ska skaffa rätt åt sitt folk.”[56]

³¹Det är fruktansvärt att falla i den levande Gudens händer.

³²Tänk tillbaka på hur det var under den första tiden, när ni just hade blivit upplysta. Då höll ni ut under stora och svåra lidanden.

³³Ni blev hånade, misshandlade och förlöjligade inför människor, och ni ställde också solidariskt upp för andra som blev utsatta för samma sak.

³⁴Ni led med dem som kastades i fängelse, och när man tog era ägodelar var ni ändå glada, eftersom ni visste att ni ägde något bättre, något som består.

³⁵Fortsätt att vara lika frimodiga. Det ger en stor belöning.

³⁶Det krävs uthållighet av er för att ni ska kunna göra Guds vilja och få vad han har lovat.

³⁷”Om en kort tid kommer han som ska komma. Han ska inte dröja.

³⁸Men min rättfärdige ska leva genom tro. Om han däremot drar sig undan är han till ingen glädje för mig mer.”[57]

³⁹Men vi tillhör inte dem som drar sig undan och går förlorade. Nej, vi tillhör dem som tror och räddar sitt liv.